Sida 64
Frö
589 är son till jtorstin, frustain L. 444 broder till ^urstam *);
Snorre Sturluson omtalar i Olafs s. helga, k. 96, en svensk vid namn Freyvibr daufi, broder till þorviðr stami), synes det otvifvelaktigt, att man en gång i Sverge förbundit dylika namn med tanken på den nämde guden.
De hithörande sv. personnamnen äro:
Fröbiom: freubiurn L. 26 (UFT); fraibi&rn L. 352 (UFT). Ffrøbyrnus de Viby DS II, 116 (samme man är väl den Frøbemus, som nämnes U, 394, III, 431), Frøberntts, m, 98. Den sv. formen träffas i SRP, där Fröbjöm i Flec-hestum (VmL, år 1369), Fröbiorn i Kiuista (Vml.; 1399) samt Stenbiorn Fröbiorna (näml. so»; år 1390) nämnas. — Det åländska ortn. Frebbenby, äldre Fröbðnby, Fröbeneby (Hammarland ; Freudenth., AL ortn. 55) måste innehålla detta mansn.
Friibþrgh: Frøborg DS HT, 100.
Frödis, se s. 26.
Fröger: fraikair L. 671 (UFT), 691 (UFT; samme man nämnes såsom frnikir (?) L. 690); dat. fraikiri L. 1049; frikir UFT H, 54. Namnet träffas DS III såsom Frøger s. 90, latin såsom Frøgerus flerestädes, såsom s, 86, 88, 98 m. m. Samma namn är väl det Frödger, Frödgir, latin. Fröd-gerus, som träffas på några ställen i DS och SRP. Frö- synes här hafva blifvit ombildadt efter analogi af namnen på ödh-,
Iftröguper (Frögunn). Kvinnon. friikitør L. 171 tolkar UFT väl med rätta på detta vis.
Fröhvater: Frøuatus DS V, 440 (1345).
Fr ömunder: Frömundus DS III, 101; Frömund i öjdby ög., SRP (1367); hit hör väl ock Holmger Frödmun-dason SRP (1394). Namnet ingår ock i ortn. Frömundaby
(1390), nu Främby, Kopparberg, Dal, SRP.
Fröriker: fMurikr L. 547 (enligt UFT H tilL); Frø-riccus “rusticus par. Holdanes“ (Upl.) DS DI, 100; Frørieus in Arby (Upl.) Hl, 267.
Frösten: fraustain L. 835, 842; fraustin L. 353 (UFT); frettstin Dyb. Runa 1873 s. 28; firianstin läser Ste-
*) Båda stename äro från kristen tid, och de där nämda personerna äro väl således ej omedelbart uppkallade efter hedniska gudar; men utan tvifvel ha namnen från hedentid varit brukliga inom siägten.
Källa: Project Runeberg ·