Sida 81
Frigg
i fredag, fordom freadagher, friadagher, fredagber (se Schly-ters glossar). Säsom han påpekar, är det på grund af ljudförhållanden olämpligt att här antaga sammanhang med Fröja. Visserligen har det med sistnämda gudinnas namn till ljud identiska nord. freya, härskarinna, i den fsv. sammansättningen husprea, VGL, bragts till en viss likhet i vokalljud med frea-
i freadagher. Men den ljudförsvagning, som kunnat drabba en svagare betonad sista sammansättningsled, för därför ej utan vidare antagas för en betonad begynnelsestafvelse; och en jämförelse af freadagher med isl. frjddagr samt dal. friådag, hvilka ej kunna sammanhänga med Freyj a, visar, att det förra ej är någon stympad form (jfr fsv. sea, sia med isl. sjå, dal. siå, tea med tjå o. s. v. *) I ÖL, där husprea motsvaras af
husfroyia, är för öfrigt dagens namn friadagr (nygotl. fridag).
— Äfven skulle ändeisen a i /rea-, om detta utginge från ett svagt fem., vara märkvärdig.
För antagandet af sammansättning med Frigg talar däremot förhållandet i andra germ. spr. Den mot henne svarande gudinnans namn ingår nämligen säkert i ty. Freitag, fht friatac, frijetac, nederl. Vridag, under medeltiden vridach (äfven vrindagh), ags. frigedäg, ffris. frigendei (se Grimm). — Härmed äro dock ej alla svårigheter häfda. Det är väl sant, att gg i Frigg ej är ursprungligt, utan på nord. ståndpunkt framkalladt af det till stammen hörande j; men det vore dock högst besynnerligt, om gudinnans och den efter h enne uppkallade dagens namn skulle visa helt olika former. Därtill kommer, att äfven i detta fall det slutande a vore besynnerligt, enär de öfriga med gudan. sammansatta dagnamnen innehålla gen. former (tis-, ons-, tors-dag); man skulle således väntat ett *friggiardagher, åtminstone ett *friardagher.
Då namnen på veckodagarne, liksom tidens indelning i veckor, bero på romerskt inflytande och genom förmedling af andra germ. folk, knappast synnerligen lång tid före kristendomens införande, kommit till norden, ligger det nära att i frea-, fria-, isl. frja- se en tysk lånform. Så har Vigf. gjort.
*) Det i SBP n. 2962, 2963 (1399) förekommande fretadagin synes
vara att jämföra med former sådana som seia o. d., så framt man ej får tänka på yngre tyskt inflytande. — Skrifsättet fregedagen DS III, 485 afskr. skall möjligen återge liknande Ijadförhållanden.
Källa: Project Runeberg ·