Illustrerad beskrifning öfver Helsingland för folkskolan

finnes en stor lampa, hvilken hvarje afton tändes af fyrvaktaren. Fyrar finnas på Storjungfrun och Agön m. fl. ställen. Dessutom finnas pä en del ställen lotsar, som ha till uppgift att visa fartyg vägen. På gifvet tecken från fartyget måste lotsen sätta ut sin båt och skynda till dess hjälp. Lyckas han att genom storm och vågor uppnå fartyget, så är han vid ansvar pliktig att föra det i hamn. Lotsstationer finnas på Lilljungfrun, Storjungfrun, Agön och vid Stockaviken.

De största vikarna äro: Hudiksvallsfjärden (öfver en mil djupt inträngande) Iggesundsviken, Njutångersfjärden, Långplågan, Sörfjärden, Ljusneviken och Storboviken samt norr om Hudiksvall: Norstäfjarden, Hamrångersfjärden, Stockaviken, Lönnångersfjärden, Mellanfjärden och Norrfjärden.

De största öarna äro: Hvitöarna, Jättholmarna samt yttre och inre Bergön norr om Hudiksvall, Gackerön i Hudiksvallsfjärden samt Agön, Kråkön, Nordnabben Storjungfrun och Lilljungfrun söder om Hudiksvall.

Sommarnattens klarhet.

»Målare hafva försökt att på taflor afbilda de skönaste dagrar. De hafva målat solen och månen i alla ställningar på himmelen. Men ingen har ännu kunnat återgifva en bild af sommarnattens klarhet i norden.

Solens och månens ljus sprider sig från en punkt öfver alla föremål, som ligga i dager, medan andra föremål ligga i skugga. Men i sommarnattens klarhet lyser hela himmelen, i synnerhet uti norr, och själfva luften tyckes glänsa af ett mildt, behagligt sken. När himmelen i norr är mulen, ser man ingen skugga, emedan ljuset kommer från alla håll och tyckes utgå från föremålen själfva. Sedan solen gått ned till sin korta hvila, antager hela naturen en egen drömmande stämning. Dagens gifvarinna är borta, de flesta fåglar ha tystnat, människor och djur söka hvila, växterna vänta natten, och natten kommer icke. I stället sprider sig ett matt, glänsande sken öfver fjärdar och skogar. Det är ej solsken, ej månsken, ej skymning; det är nattens egen tysta, förklarande glans, mild och högtidlig, såsom evig glädje i jordens förgängliga vår.