Sida 52
hare och älg samt mård och utter. Algen och andra arter af matnyttigt villebråd äro fridlysta under en del af året, men skadedjur och roffågel har man tillåtelse att jaga året om. För de mest skadliga djuren erhåller jägaren s. k. skottpenningar. Af skadliga djur skjutas mest räfvar, hökar, ufvar och kråkor samt ett mindre antal örnar och lodjur. I skärgården jagas sälar. Tillgången på villebråd är mindre nu än fordom. De större rofdjuren såsom björnar och vargar hafva blifvit utrotade eller dragit sig undan till trakter, där de äro mera fredade.
J. Samfärdsmedel.
För 50 år sedan voro Samfärdsmedlen i landskapet icke mycket utvecklade. Landsvägarna voro få och dåliga. Till aflägsnare byar saknades ofta körvägar, och den resandes packning måste därför klöfjas. Detta sätt att färdas förekommer ännu på en del ställen, synnerligast när det gäller att komma upp till fäbodarna. Vid klöfjeresor tillgår det på följande sätt: packningen lägges i stora korgar, hvilka lastas med ungefär lika tyngd. Korgarna sammanfästas sedan med en järnkrok och hängas öfver hästens rygg, som blifvit betäckt med en skinnfäll, för att icke skafvas af bördan.
Numera äro samfärdsmedlen mycket förbättrade, så att man i de flesta fall kan säga, att de äro rätt goda. Ar 1880 fullbordades norra stambanan, som går genom hela landskapet upp till Jämtland och Norge. Statsbanan Ljusdal—Hudiksvall, något öfver 6 mil, blef färdig 1888. Från Kilafors går likaledes sedan 1886 en bredspårig järnväg genom Segerstad, Mo och Söderala förbi Bergvik till Söderhamn. Askesta —Sandarne järnväg öppnades för allmän trafik 1858. Under 1897 fullbordades en smalspårig järnväg från Hudiksvall till Bergsjö. Under byggnad är en bredspårig järnväg från Bollnäs genom Alfta, Ofvanåker och Voxna till Orsa i Dalarne. Föreslagna och undersökta äro dessutom järnvägslinjer från Ljusdal till Sveg uti Härjedalen och från Söderhamn efter kusten upp till Sundsvall i Medelpad.
Landsvägar genomkorsa landskapet i alla riktningar. En
