Tillbaka Read Runeberg

Illustrerad beskrifning öfver Helsingland för folkskolan

Originalsida 56
Originalsida 56
Originalsida 56
Originalsida 57
56–57

Sida 56

Byggnadssätt, hemlif och folkseder

familjens dagligstuga. Här intagas måltiderna, och här finnas äfven en eller flera väggfasta sängplatser. Bredvid detta rum finnas ett par mindre rum, hvaraf det ena utgör husbondefolkets enskilda sofkammare och det andra utgör bostad för »gammelfolket», då sådant finnes. Den andra gafveländan af ladugårdsbyggnaden upptages af fähuset, som utgör en ljus och snygg bostad för korna. I en del socknar, och synnerligast i aflägset belägna skogsbyar, är det ännu sed, att familjen under vintertiden vistas i ett rum bredvid fähuset, med endast en afskrankning emellan. Där ha då pigorna sin sofplats. I annat fall bo de i någon loftskammare i gäststugan. Denna är oeldad. »Jäntorna» kläda af sig i köket och springa barfota tvärs öfver gården (äfven om det är djup snö och smällkallt) till nattstugan, där de lägga sig i den kalla bädden och draga fårskinnsfallen öfver sig.

Väggarna å rummen i gäststugan äro ofta utsirade med fantastiska bilder ur bibliska historien såsom bröllopet i Kana, Jesu födelse eller den yttersta domen. Rummen i stora byggnaden ha mestadels stått oanvända. Endast vid större högtider, såsom bröllop, barndop, begrafningar och husförhör ha dessa varit använda.

Numera bygger man bättre och ändamålsenligare. Förmögnare bönder och köpmän ha byggnader, som i både yttre och inre afseende mera likna herrgårdar än bondgårdar.

Kommer man in i en sådan gård, öfverraskas man af den finhet och smak, som gör sig gällande. Man finner här höga, ljusa och väl tapetserade rum, möblerade med sidenklädda mahognymöbler, speglar, ljuskronor, brysselmattor på golfven, präktiga bibliotek samt ett pianino, som spelas af husets egna döttrar. Ofta röner man på sådana ställen en gästvänskap, som väl stämmer öfverens med husets rikedom i öfrigt.

Det är ett sträfsamt och äflande lif, som råder i bondgårdarna. Den ena sysslan jagar den andra utan rast. Undantag utgöra de stora helgerna, då man tar sig god ro och hvila. I förra tider, och särdeles under sommarmånaderna, var man tidigt uppe om morgnarna och höll i med arbetet till sent på kvällen. Mellan sådden och skörden lagas husen, gärdesgårdarna och landsvägen. Så kommer slåttern, som tar god tid

Källa: Project Runeberg ·