Sida 51
V.
Lifsvilkoren: Öfning af sinnesorganerna, renlighet.
5) Öfning af sinnesorganerna. Instinkten.
Äfven deruti fela och försumma vi mycket, till stor skada för helsan, att vi allt för litet öfva och på ett naturenligt sätt skärpa våra 5 sinnen, syn, lukt, hörsel, smak och känsel. Man anser falskeligen, att kulturmenniskan icke har en sådan öfning af nöden, utan att hos henne det rikt utvecklade förståndet rikligen ersätter en ren oförfalskad instinkt, skärpta sinnen m. ra. Huru dåraktig är icke en sådan mening! Rausse säger derföre med fullt skäl: "De instrumenter, med hvilka förståndet arbetar, äro sinnena; utan skarpa sinnen gifves intet skarpsinne. Indianen, som under sitt vistande i skog och mark särdeles flitigt öfvar sina sinnen och genom en sådan flitig öfning uppnår en förvånande, till det otroliga gränsande, grad af fullkomlighet och skärpa i deras bruk, har också en förstånds- och uppfattningsförmåga såsom få européer."
Hvad som Rausse yttrar om Indianerna gäller äfven många andra folkslag, som tillbringa sin mesta tid i naturens sköte och der öfva samt stärka sina sinnen. Gutsmuths uti sin rätt lärorika bok, "Gymnastik för ungdom, Schepfenthal 1804", visar, hvilken stor finhet och skärpa de yttre sinnena genom öfning kunna uppnå äfven hos den civiliserade menniskan.
Men icke endast för själsodlingen äro väl öfvade sinnen behöfliga, utan de äro äfven lika nödvändiga för bibehållande och bevarande af vår lekamliga helsa, såsom vi nu vilja visa. De 5 yttre sinnena äro af en vis, kärleksfull Skapare i synnerhet satta som väktare för kroppens sanna väl. Likasom skildtvakter städse finnas uppstälda vid alla ingångar och portar af en konungs borg eller
