Sida 162
Mod Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis I F\ I I M "" bil,lKaste Prls och På bästa sätt utför alia möjliga uppdrag tllltjens verkställer alla uppköp ät Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt I LJ U IN för Iduns ärade läsarinnor.
arbeta efter utlopp, oeh båda längtade ut i det fria.
Den lilla trädgården skattades på så när allt" den hade af blommors prakt, de vilda och de förvildade om hvar andra, och de buro det ena fånget efter det andra ut i vagnen på gatan, som snart nästan fyldes deraf likt en jättestor blomsterkorg.
Men tiden led, och den sysslolöse kyrk-drängen stampade allt otåligare der ute på trottoarens stenar. De måste tänka på återfärden.
»Jag önskade, jag nu finge stanna här uppe och dö», sade Ruth sorgset; »det forefaller mig dubbelt bittert att vända åter ut till den tomma verlden utanför, när jag än en gång är här.»
Och Klara, som sökte efter något uppmuntrande ord att säga henne, fann intet.
Tysta gingo de sin väg och stego upp i vagnen, och strax derpå stod gatans damsky bakom dem och föll åter långsamt ned framför den igenbommade porten, utplånande deras spår. Nu finner ingen den platsen igen.
En ny tid har sopat den ifrån jorden . ..
*
Och dagen derefter begrafdes pappa Re-bolledo. Tre eller fyra af hans gamla kamrater vid choren, Ruth och Klara samt »musikanten », som dagen till ära på nytt druckit sig rusig och ideligen måste motas från den öppna grafven för att ej i otid stupa deri —
se der hela processionen. Den lilla klockan i Nacka sjöng begrafningspsalmen, presten gjorde ceremonien så kort som möjligt. Ruth stackars ögon hade sinat ut på tårar, men när hon släppte den gamla kransen från hemmet på bergen ned i den svarta jorden, tyckte hon, att den sista droppen af hennes lifsblod som i en kramp pressades ut ur hennes tomma ådror och röd och het föll ned i grafven. Hon formligen såg det inför sina ögon, med hallucinationens skärpa.
De skoflade brådstört mullen deröfver, och allt var slut.
(Forts.)
Handarbeten.
Präktiga näsdukar kan man för billigt pris göra sig, om man under pågående realisationer köper små stufvar af fint linne, klipper dem i lagom storlek och viker en bred fåll samt tillsyr den med en liten hålsöm eller ett enkelt kulört broderi. De prydas, som vanligt, med ett vackert monogram. Lilly.
Af tomma trådrullar, som svartbetsas, kan man göra arbets- och blomkruks-ställ. Man träder upp rullarne på jerntenar,' som böjas i någon form, passande till ben, och fäster öfverst en betsad platta till blomkruksstället. Till arbetsstället böjer man öfre| delen af tenarne i korgfason och träder små trådrullar äfven på dem. Sjelfva fötterna utgöras af kulor, i hvilka ändarne af tenarne instickas.
»Lilly».
Matlagning-.
En viss matordning i hemmet. Att
hafva en sådan uppställd för veckan, utgör för husmodern en stor lättnad. Till en böljan, tycker man, det kan vara både besvärligt och obehöfligt, men med tiden vinnes vana i detta, som i mycket annat, och det går ganska lätt för den mer erfarna husmodern att uppställa matsedlar för hvarje dag, liktom hon ock inser nyttan dermed. Meningen är icke, att det nödvändigt skall serveras det eller det alla måndagar, det eller det alla tisdagar etc. nej visst icke! Det skulle blifva för mycket enformigt; utan blott att man vid slutet af hvaije vecka tänker efter och ordnar för den följande.
Frida N. N.
Stekt sill. God, fet sill klyfves, benas, flås, urvattnas samt klappas i linne, hvarefter den skäres i tärningar och stekes i smör. Frida N. N.
Kalops. En bogstek skäres i mindre bitar, som bultas dugtigt med en mor-telstöt; läggas sedan hvarftals i en stek-grvta med hel kryddpeppar, lagerbärsblad, salt och en doft mjöl. I botten bör läggas litet smör och njurtalg, som får brynas; helt obetydligt med vatten påspädes. Stekes, till kött och sås hafva en mörkbrun färg. Frida N. N.
Ättiks-päron. 11 skålp. päron, 4 skalp, socker, J k:na vatten, ! d:o ättika. Kokas i 2 tim., 2 gram salicylsyra. Böra ligga på hvarandra under kokningen. Frida N. N.
Senap. Golmans engelska senap uppblandas med ättika och socker, arbetas tills den blir blank, då fransk senap efter behag iröres. Frida N. N.
Äppelkaka. Stora, goda och lösa äpplen skäras i tärningar vid pass 1 J qvarter, lika mycket hvetebrödstär-ningar. Stekes hvar sort for sig i smör, sammanblandas sedan och lägges i
smord form. En smet af 3 ägg, 3 jumfrur grädde, 3 d:o mjölk, en tesked kanel, en d:0 skurna citronskal samt socker vispas och slås öfver. Gräddas
1 svag värme. Serveras varm.
Frida N. N.
Bakning-.
Mörkaka. 1 skålp. tvättadt smör, 1 J skålp. mjöl, 4 lod bittermandel och | skålp. socker blandas till en deg. Uttages i kakor, passande efter fatet, lägges sedan på hvarandra med sylt emellan. Frida N. N.
Bicarbonat-kaka. J k:na kärnmjölk (sur mjölk kan äfven användas), | skålp. smör, rördt till skum, | skålp. brunt socker, 3 ägg, kanel efter smak, 1 handfull sötmandel, skuren i strimlor. Knappt 1 skålp. mjöl, 1 rågad tesked bicarbonat. Frida N. N.
Goda kaffebröd. | skålp. smör röres samt blandas med 2 gulor, 7 skedar tjock söt grädde och ingefåra; J skålp. mjöl. Lagas till dagen förut och behandlas som smördeg; d. v. s. omarbetas ett par gånger. Temligen varm ugn. Frida N. N.
Solsken. 3 hvitor slås till hårdt skum, 3 skedar socker, 4 d.o skiradt smör, mjöl så att degen kan tunt utkallas; naggas som tunnbröd, sval ugn.
Frida N. N.
Lisette-bakelse. | skålp. smält smör röres till skum, derefter iröres 36 ort mjöl, I skålp. socker, 6 ägg, hvaraf fråntages tvänne hvitor, 12 bittermandlar (rifna), hvilka sist tillblandas. Formarna smöijas med smält smör och mjölas. Frida N. N.
Snabbtårta. 2 jumfrur smält smör röres till det hvitnar, dertill blandas
2 d:o socker, 3 äggulor, 3 jumfrur hvetemjöl samt till sist 3 hvitor, vispade till hårdt skum. Häraf bli 2 bottnar; det bredes tjockt på plåten, ty det vidgar sig mycket. En stund innan den serveras, lägges någon saftig sylt mellan bottnarne, hvaröfver hälles vaniljsås eller gräddvisp.
Frida N. N.
Efterrätter.
Fin vingélé. J k:na franskt vin, J d:o champagne, J d:o renskt, I d:0 sherry samt | d:o vatten 2 -vatten. Vid hårda slag, som efterlemna ömhet, begagnas nedanstående: 1 skedblad bränvin, 1 d:o ättika, 1 d:o stött salmiak och 6 d:o vatten, hvilket allt väl sammanblandas.
Frida N. N.
Hemfärg-ning-.
Rostgult pä linne och bomull. Till hvarje skålp. garn eller tyg tages 30 ort vitriol, hvilket upplöses i så mycket vatten, att det står öfver godset. Vat-net bör vara så varmt, att man utan fara kan hålla handen deri. Då vitri-olen är väl smält, har man tillreds en balja med varm byklut, och godset, som bör vara väl genomvått, doppas först i vitriolvatten och sedan i den varma luten. Så fortfares tills garnet eller tyget är alldeles grönt, då det brukar blifva vackert rostgult. Ju starkare by kluten är, desto bättre. Färgen är fullkomligt äkta.
Frida N. N.
Grått pä bomull. 18 ort vitriol, 18 ort galläpple och ö ort hvit vinsten tages till hvarje skålp. garn. Färgen
stötes fint samt lägges i så stort kär], att så mycket vatten får rum, som man tycker kan stå väl öfver garnet. Vattnet hälles ljumt öfver färgen, hvilken får stå att draga öfver natten. Morgonen derpå doppar man garnet flere gånger tills det blir nog mörkt, då det sköljes i kallt vatten och hänges att torka. Godset bör, innan färgningen företagas, först doppas i ljumt vatten och urvridas.
Frida N. X
Bostaden.
Kakelugnar rengöras bäst påföljande vis, om de skola behålla sin vackra yta. Ägghvita och målen krita blandas till sammans till en deg. Med denna fyllas möjligen uppkomna springor mycket väl. Der efter gnides hela kakelugnen med en torr yllelapp, doppad i målen, torr krita. Härmed fort-sättes tills kakelugnen återfått sin glans. Vatten bör deremot aldrig användas, emedan detta suger in sig i fogarne och derigenom lätt åstadkommer sprickor i kaklet. Lalage.
Hushållet.
Förvaring af sur svart vinbärssaft. Sedan bären blifvit sönderklämda, låter man massan väl jäsa ut under några dagar. Der efter urklämmes saften och hälles på buteljer, som väl hartsas, hvarefter de nedsättas i källaren. — Saften särdeles god till kräm.
Lalage.
Engelsk saltlake tillagas sålunda: 0 kannor vatten, 4 skålp. salt, \ skålp. socker och 13 ort salpeter uppkokas och skummas väl, hvarefter vätskan får kallna. Häri nedlägges till förvaring såväl kött som korf. Den korf, som skall användas till rökning, bör upplagas efter ett par dagar, eljes blifver han for salt. — Denna lake skall helt visst blifva mycket omtyckt af hvar och en, som vill begagna den.
Lalage,
Tvätten.
Tvättning af ljusa handskar. Handsken doppas i benzin, hvarefter han tages på handen. Med en ren, hvit yllelapp gnides han sedan, tills han är torr. Här efter beströs handsken med pulveriserad talk och gnides något med en annan ren, hvit yllelapp. Tvättningen bör helst ske på dagen, ty benzinen är ytterst eldfängd.
Lalage.
Drycker.
Hjortronsaft. Denna saft beredes af mycket mogna bär. Saften urklämmes genast och slås på buteljer, hvilka sedan hartsas väl och nedsättas i källaren. Saften ihälles buteljerna genast efter urklämningen emedan hon ej jäser. Hon håller sig lika godt flere år. LoXage.
158
Källa: Project Runeberg ·
