Idun: 1889

N:r 28. Fredagen den 12 juli 1889. 2:dra årg. B yra: Klarabergsgatan 54, en tr. Ann ön sp ris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser). Tidningen kostar endasl 1 krona för qvarfalet. postarvodet inberäknadt. Ingen ]ösnummerforsäljning. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas å byrån M. 10—11. Allm. Telef. 6147. Utgifningstid: hvarje helgfri fredag. Infaller helgdag på fredagen, utgifves tidningen näst föreg, eller nästfölj. söckendag. Prenumeration sker: I landsorten: a postanstalterna. I Stockholmhos redaktionen, å Stadspostens hofvudkontor, i boklådorna samt å tidningskontoren

Anna Wahlenberg-Kjerrman.

/gag^s

^^^^i.en unga författarinna, med hvars sympatiska bild Idun denna gång prydt sina spalter, är säkerligen för de flesta af våra läsarinnor ingalunda en ny bekantskap, då hon genom sitt skriftställarskap förvärfvat sig talrika vänner inom alla bildade och literärt intresserade kretsar i vårt land.

Således icke någon ny, men lika litet någon gammal ! Ty för endast tre eller fyra år till baka var Anna Wahlenbergs namn ännu icke kändt utom den trängre kretsen af personliga vänner och fränder. Sannt är, att hon redan då utöfvat en ganska omfattande författareverksamhet, men detta hade hittills skett under den form af »skyddande forklädnad», som nämnes signatur.

Kanske gömmer ni ännu på er bokhylla, ärade läsarinna, en samling skisser af märket liien; »Teckningar i sanden» var visst dess namn? Teckningar i sanden, anspråkslösa utkast en solig dag vid hafsstranden, medan tankarne kommo och gingo och den behand-skade lilla handen halft på lek lät parasollspetsen tjena som grafstic-kel i strandbäddens sand — flyktiga bilder, utplånade af första vindpust

eller böljas slag. Så hade författarinnan menat det, tänkte vi då. Ty det var en författarinna, som stod bakom. Det var Anna Wahlenbergs debut.

Sedan de dagarne ha sju år förflutit, och den unga debutanten har begagnat dem väl.

Hon har förvärfvat alltjemt ökad blick för det karaktäristiska hos personer och ting, hon har vunnit en fart och rutin i framställningskonsten, som ställer henne i främsta ledet af de qvinliga författarne i vårt land. Hvad redan det första anspråkslösa debutarbetet lofvade, ha de sedan följande allt rikare infriat.

Nu torde väl icke många svenska hem finnas, der öfver hufvud literära intressen funnit någou plats, dit ej ett eller annat af Anna Wahlenbergs arbeten hittat fram. Det är icke längre snart förgängliga teckningar i sanden endast, hon bjuder oss; dertill för numera hennes hand sin stickel allt för säkert och allt för skarpt. Det är ofta in i de minsta detaljer fint utarbetade konstverk af rang, som läggas framför oss, och särskildt ha vi många gånger förnöjt oss åt hennes eminenta förmåga att träffande sant, men dock med en viss humor, teckna alla dessa menskliga små svagheter, lyten och futtigheter, hvarpå det oss rundt omkring omgifvande hvardagslifvet, dess sämre, är så rikt.

Anna Wahlenbergs stil har en karaktär af manlighet oeh kraft, som är ganska sällsynt hos qvinliga skriftställare.