Idun: 1889

N:r 24.

Fredagen den 14 juni 1889.

2:dra årg.

B Trå:

Klarnbergsga.tan 54, en tf. Annonspris:

25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).

Tidningen kostar

endast 1 krona för qvartalet.

postarvodet inberäknadt. Ingen läsnummerförsäljning.

Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.

Träffas å byrån kl. 10—11. Allm. Telef. 61 47.

Utgifningstid:

hvarje helgfri fredag. Infaller helgdag på fredagen, utgifves tidningen näst föreg, eller nästfölj. söckendag.

Prenumeration sker:

I landsorten: å postanstalterna. I Stockholm: hos redaktionen, å Stadspostens hufvudkontor, i boklådorna samt å tidningskontoren

O, tysta kraft, som utan skryt och buller målet når, en väg för ljuset mägtigt bryt! Ty om än tusen år

den stolta klippan trotsar dig, snart likväl böjer hjessan sig och faller för din makt till slut, fast ohörd du ditt verk fört ut!

.Frans Hvilbevy.

Om konsten att vara gäst.

ommaren är inne och dermed också den tid, som naer än någon annan erbjuder tillfällen att visa och emottaga gästfrihet. Säkert finnes någon bland våra unga läsarinnor, som nu skall pröfva sina vingar vid en första utflygt frän föräldraboet, och henne ville vi här gifva några vänliga råd och vinkar.

Då du mottager en inbjudning att tillbringa »några dagar» i en väns hus, tag icke för afgjordt, att några dagar betyda en vecka, ty en del värdfolk menar dermed blott tre eller fyra dagar. Du bör ej utsätta dig för den förödmjukande känslan att hafva stannat längre, än man ämnat, och kanske derigenom förorsakat rubbning i för dig okända planer. Föreslå om möjligt att resa hem en dag, förr än du antar meningen vara, så kan du derigenom bereda dina vänner nöjet att bedja om ännu en dag. En sådan der extra öfvertalningsdag borde alltid få ingå till befrämjande af båda parternas trefnad. Annars händer det lätt, att värd och gäst skiljas med en ömsesidig känsla af tvång och ovisshet rörande den andres intryck. Den förre fruktar att hafva förefallit ogästvänlig och den senare, att man fått nog af hennes sällskap eller, ännu värre,- att värdfolket anser heone hafva dragit otillbörlig fördel af deras gästfrihet samt visat brist på takt och finkänslighet genom att stanna till den allra sista dag, man möjligen kunde behålla henne.

Då du befinner dig i en väns hem, ni wå nu vara aldrig så förtroliga med hvarandra, så glöm dock ej för ett ögonblick att, ehuru du ombedts »att göra dig hemmastadd», du aldrig anständigtvis kan göra det.

God ton fordrar, att du skall hafva all den artiga och behagliga otvungenhet i sättet, som

kan bidraga till värdfolkets trefnad och deras nöje af ditt sällskap, men man kan icke samtidigt innehafva de skiljaktiga rollerna af värdinna och gäst; dertill hafva de hvar för sig alltför olika skyldigheter och privilegier.

Halfbildade menniskor tro, att de för att visa sig obesvärade i sällskap måste uppföra sig på det mest familjära och påträngande sätt, vräka sig i sofforna, skratta högt och tala om sina anhöriga vänner vid deras förnamn samt sålunda ställa dem och deras förhållanden i en skenbart förtrolig ställning till personer, som kunna hålla till godo med gästens bekantskap, men alls icke önska utsträcka den till dennes slägtingar. Här vill jag passa på och nämna, att, äfven när två likstälda personer samtala, det är mycket obelefvadt att tala om en tredje vid hans förnamn till en person, som endast skulle titulera honom.

Jag sade, att du icke i andras hem kan uppföra dig alldeles så som i ditt eget. Till exempel: en gäst får icke öppna fönster, draga upp gardiner, röra om elden, tända ljus, rödja undan plats på ett bord för sitt arbete, kyssa barnen eller mata hundar, kattor eller foglar utan att begära särskildt tillstånd af herrn eller frun i huset. Men icke ens detta är nog, utan man måste i sådana fall visa takten, att noga iakttaga vanor och egenheter hos dem, hvilkas gästfrihet man åtnjuter. Att kyssa deras barn eller mata deras djur skulle kanske göra dem hemlig förtret, ehuru de äro för vänliga eller åtminstone för artiga att anmärka derpå; och att draga upp en gardin skulle kanske strida mot husets vanor, då solen skiner på matta och möbler, eller måhända plågar det ökade ljuset värdinnan. Att ringa och gifva befallningar åt tjenare skulle vara en stor frihet; att inbjuda grannar att helsa på eller göra upp planer med dem utan att rådfråga värdinnan i huset och bedja om hennes samtycke en grof ohöflighet.

Du måste bedja henne att sjelf godhetsfullt gifva uppdrag till tjenare och inbjudning till vänner; det är endast i ditt enskilda rum, som ringklockan står till din tjenst, och du bör förbindligt framställa din önskan till den, som hörsammar kallelsen.

Skulle du vara den enda gästen och ditt värdfolk bestå af man och hustru, så glöm ej, att de kunna önska att stundom vara för sig sjelfva. Drag dig till baka till ditt rum eller i trädgården eller följ dem åtminstone icke, om de gå in i ett annat rum. Mycket snälla och för öfrigt väluppfostrade menniskor visa en beklaglig brist på takt genom att följa ett gift par i hälarna eller se missnöjda och stötta ut på grund af värdfolkets tillfälliga frånvaro från det allmänna samlingsrummet. Det är dock hvarken oartigt eller ovänligt från deras sida, ty göromål kunna ej alldeles åsidosättas, rörande t. ex. hushållet eller kanske ditt särskilda nöje. Dessutom utgör den naturliga önskan att vara fri från tvång i umgänget med menniskor en tillräcklig ursäkt, för att de emellanåt öfverlemna dig åt dig sjelf, om besöket skulle öfverskrida ett par dagar.

Men äfven om ingen man är med i spelet, skulle värdinnan visa sig ogrannlaga och tanklös för din trefnad, om hon underlät att befria dig från sin närvaro någon tid på dagen.

Jag antar, att det nu är afton, och att du säger god natt och drager dig till baka före värdfolket, en vana, som de säkert skola uppskatta af förutnämda skäl.

Tag noga reda på frukosttimmen och lemna på inga vilkor ditt rum före den utsatta tiden, om ej för att taga en promenad i trädgården. Afvakta 'ljudet af klockan, om sådan brukas, och dröj då icke. Det är ett oförlåtligt fel att komma för sent till måltiderna, husandakt eller utfärder till fots eller i vagn. Jag vill nu föreställa mig, att du vid frukostbordet