Idun: 1889

Med Iduns expedition är rörenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis | r\ I | K ] till billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag tllltjenst

verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter 1 landsorten samt för öfrigt I U U IN för Iduns ärade läsarinnor.

För sommaren.

Saltgurkor. För att komplettera »TJtilis» i n:r 24 af Idun uppgifna, i öfrigt goda recept böra dillkronor ej förglömmas vid inlägguingen. Likaledes är ej likgiltigt, i hvad proportioner kryddorna användas. Till 100 st. jemnstora gurkor tages: alun 100 gram, salpeter 100 gram, röd vinsten 50 gram, nejlikor 100 gram, stark- och kryddpeppar, af hvarje 100 gram. Till saltlaken tages 2 kilo koksalt till 8 ii 10 liter brunnsvatten oeh 2i liter god ättika. Praktikus.

Syltgurkor. Stora köttiga gurkor 10 st. skalas, kärnhusen urtagas, hvarefter de läggas i lindrigt saltvatten under

24 timmar och uppläggas på linne att väl a fr in ti a. Derefter skäras gurkorna i passande bitar och inläggas i glasburkar samt öfvergjutas med uppkokad ättiksprit 600 gram, vatten 200 gram, socker 500 gram, nejlikor 2 gram, kanel 1 gram, spansk peppar 2 gram. Attikspriten bör vara af sådan styrka, att blandad med lika delar vatten, blifver vanlig god matättika. Burkarna öfverbindas med förut uppblüdt pergamentpappor. Praktikus.

Spenat. För att till vinterbehof bevara spenat så nära som möjligt liknande färsk, förfares på följande sätt: Spenaten rensad och rensköljd nedlägges som hastigast i kokande vatten, uppsamlas på ett durkslag och urkramas väl samt upplägges på linne. I passande glasburkar packas den sedan temligen fast med smörsalt emellan hvarje hvarf. Burkarna täckas väl med flottyrbottnar och öfverbindas med pergamentpapper. Saltet går lätt att aflägsna. Praktih ss.

Blomkål för vinterbehof- Blomkålen, rensad och skuren i så stora klyftor som möjligt, nedlägges i kokande vatten utan salt att uppmjukas men ej förvällas, utbredes sedan på linne att blifva kall. I en träbytta försedd med lock och salt på botten sättes kålen så tätt som möjligt med kronorna nedåt, och mellanrummen fyllas med salt, derpå ett nytt hvarf af kål på lika sätt. Sedan man nedlagt så mycket kål, som man önskar, öfvergjutes det hela med skummad mjölk, uppkokad och kallnad, och pålägges en tallrik eller lindrig tyngd för att hindra kålen att flyta upp. Byttan med sitt lock förvaras i källare eller å frostfritt ställe. Om någon mögelpels möjligen bildas till en början, borttages den. På detta sätt behandlad håller sig kålen året om med bibehållen välsmak, friskhet och hvithet, utan att blifva seg eller hård.

Praktikus.

Sockerdricka, enkelt, billigt och välsmakande. Uti en stenkruka eller bleckflaska med löst påliggande lock upplö ses 425 gram (1 "8) kross- eller puder-socker uti 8 liter (3 kannor) friskt källvatten. Sedan sockret är löst tillsättes pressjäst, stor som en valnöt, hvarefter kärlet ställes å sido under ett dygn vid en temperatur af + 20 à

25 grader Cels. och omröres en och annan gång. Då skum börjar bildas på ytan, silas genom en ren tagelsikt, buteljeras och korkas väl. Förvaras i källare. Några friska citronskifvor, eller litet ingefära höjer smaken.

Praktikus.

Fönsterträdgården.

0m odlande af hyacinter. Bland alla de växter, hvilka blomma om vintern, intaga hyacinterna utan tvifvel första rummet. Deras färgers prakt och mångfald, den ljufliga vällukt de sprida — allt bidrager att göra dessa plantor till gunstlingar hos dem, som älska blommor. Om man önskar tidigt blommande och starka hyacinter, måste man redan under sommaren skaffa sig lökar, emedan de mot sensommaren böra planteras. Önskar man få blomster sed-

nare, behöfver man icke plantera dem förr än i början af oktober. Så snart man far hem lökarne, uppackas de genast och läggas på ett luftigt, skuggigt ställe att torka. Att under några dagar utsätta dem för en torr värme af omkring 25—30 grader befordrar blombildningen. Skulle lökarne vid deras ankomst visa rötter, något som lätt kan hända, om de anlända sent på hösten eller hafva skickats lång väg, måste de genast planteras. Finnas några sidolökar, borttager man dem försigtigt. Då lökarne skola planteras, bör man naturligtvis afskilja dem, som äro sjuka eller förvuxna. En god lök är fast, har glatt skal, fjellen tätt sammanslutna i spetsen och en frisk rotkrans.

Hyacinterna böra planteras i krukor af 5 tums höjd och 3|—4 tums diameter. Man kan för det vackra utseendets skull gerna använda glaserade krukor, dessa skada ej hyacinterna, ty de behöfva och tåla stor fuktighet under sin korta blomningstid. Nya krukor böra läggas i vatten, innan de begagnas, för att sålunda bortskaffa under bränningen vidhäftade kalk- och askpartiklar, hvilka annars skulle döda de unga rötterna. Jorden bör utgöra en blandning af vanlig god trädgårdsjord, som dock icke får innehålla färsk gödsel, uppblandad med ungefär J ren sand. Man kan ock lägga litet kalisalpeter eller vanligt koksalt till större mängd i jorden; detta befordrar utvecklingen af stängeln, hvilken understundom icke vill höja sig öfver bladen. Sedan jorden blifvit häld i krukan, skakas den tillsammans, men hoptryckes icke. Ofvanpå jordeu som bör gå till kanten af krukan, lägges en liten hög fin flodsand, på denna sand sättes löken och nedtryckes så djupt, att dess hals står något öfver krukans öfre kant.

För stt kunna med fördel drifvas, måste lökarne väl hafva tagit rot, något som endast kan ske vid låg temperatur och ständig fuktighet. Ställer man krukan der det är varmt, torkar jorden; vattnar man då, så stores rotbildningen. Ändamålet kan derför egentligen vinnas endast derigenom, att krukorna nedgräfvas på ett torrt trädgårdsland och täckas med ett 6 till 8 tums djupt jordlager. På hösten, när det blir kallt, höljes platsen med löf eller strö, dock endast så tjockt, att kölden icke kan nå krukorna. Den som ej har tillgång till ett trädgårdsland, fyller en stor kista med jord och håller jorden fuktig genom vattnande. I slutet af december, någon dag då vädret är mildt, uppgräfvas krukorna från trädgårdslandet och insättas i vinterqvarter. Detta anordnas bäst på följande sätt: uti en frostfri källare insätter man en lår eller djup låda fyld med sand, hvaruti krukorna nedsättas och betäckas med ett ungefär tre tum högt lager af sand, som hålles fuktigt medelst vältning, hvilken bör verkställas hvar åttonde eller fjortonde dag. Vi komma nu till den egentliga drifningen, hvilken sällan bör ske fore jul. Innan krukan sättes in i drifrummet, gör man den väl ren och genomvattnar den derefter med varmt vatten. Det är nödvändigt att till en böljan ställa den i mörker. Har man icke något mörkt rum, måste man ställa små krukor, strutar och dylikt öfver löken, till dess att stängeln höjt sig 3—4 tum. Först då är det tid att ställa krukan i dagsljuset. Tills dess att de enskilta blommorna börja utveckla sig, skall krukan stå på ett varmt ställe, derefter något svalare, men helst i solen. Så snart blommorna böljat öppna sig, sättes hyacinterna kallare. Bäst egnar sig då ett kallrum, som värmes genom kringliggande, eldade rum. Före och under blomningen fordra de riklig vattning. Då blomstringstiden är förbi, minskas småningom vattningen och löken får stå i den torra jorden till nästa år, då den åter kan drifvas, ehuru den då ger dåliga blommor. Fanny—g.

Köket.

Ett ord om våra köksknifvar. Utom passande köttknifvar i olika storlekar borde i köksbordslådan äfven fiunas flere små handterliga knifvar med kort skaft och till en spets formadt blad (som på en pennknif) till att rensa grönsaker, skala frukt, potatis m. m.; — och synnerligen noga bör husmodern ge akt, på, att den enkom för lök bestämda och den, som ärjjsittknif, bära sitt säkra märke och ej begagnas till någonting annat. Aldrig må det tilllåtas pigan att använda bordsknifvarne till köksbehof, och ej heller att köks-knifvarna begagnas vid stekning af biff, kotletter, potatis etc.; de fara rysligt illa af hettan; man har ju s. k. pannkaksspadar till detta ändamål. Fiskknifvar finnas nu rätt praktiska i handeln, på ena kanten försedda med hvassa uddar till fjällning och på den andra så starka, att man med lätthet dermed kan sönderskära tjocka ryggben, Stenia.

Att skura knifvar. Min knifskurnings-apparat är mycket enkel. Den består af ett smalt skärbräde, på hvars ena ända jag låtit bleckslagaren anbringa en låda, försedd med skjutlock, hvilket sitter på insidan åt brädet, så att efter begagnandet det öfverflödiga skurstens-pulfvret kan rinna till baka i lådan, då brädet hänges på sin spik. I lådan förvaras skurstenen, yllelappen samt den i bruk varande råa potatisen. Att doppa rå potatis i pulfvriserad skursten är nämligen ett utmärkt bra sätt att ögonblickligen skura anlupna och fläckiga knifvar blanka. Man måste sedan torka dem med papper eller en linnelapp, och drar man dem derefter genom yllelappen, som upptagit litet skurpulfver i sig, så blifva de riktigt fina och blanka. Till gaffelskurning har jag en egen ställning i form af en knif, hvars blad består af pressadt sämskskinn, och med hvilken man behändigt kan komma emellan »klorna:».

Stenia.

Efterrätter.

Majsenapudding. J liter mjölk uppkokas. En rågad matsked majsena-mjöl, ett ägg och helt litet, men god mjölk vispas till samman och afredes i den kokande mjölken. Socker och vanilj efter smak. Uppslås i en med matolja smord form för att kallna. Uppstjelpes, garneras med sylt och ätes med saftsås. Elsa.

Äggkräm. 1 liter mjölk uppkokas med vanilj efter smak. 8 ägg, 2 skedar mjöl och 1 rågad sked socker sam-manvispas och slås i den kokande mjölken under ständig vispning. Upp-hälles genast i geléskål och ställes att kallna. Garneras med sylt.

Elsa.

Toaletten.

Utmärkt god aseptin. 8 ort kryddnejlikor blandas med \ kanna vatten, som är kokande, ställes derefter på varmt ställe en half dag, blandas sedan med 9 ort borsyra, som iblandas medan satsen är varm, 7 ort glycerin samt 5 droppar pepparmyntolja och silas sedan genom filtrerpapper. Medan satsen svalnar, bör den vara väl täckt.

Fanny —g.

Pomada, som befordrar hårväxten. Tag hampolja, hönsister och honung, lika mycket af hvardera, slå det i en glaserad stenkruka och låt det stå på lindrig eld att koka till en salfva, hvarunder det omröres med en träspade. Med denna salfva ingnides håret morgon och afton. Fanny —g.

Tvätten.

Ni har ett bordtäcke, en schal, klädning eller dylikt, som ni vill tvätta, men är rädd, att färgen skall gå ur.

För att förekomma detta låter man plagget först ligga ett dygn i en lösning af 1 liter ättika och 4 liter vatten. Sedan tvättas det som vanligt. Men för att undvika s. k. vattenskrynk-lor, urkramas ej vattnet vid sista skölj-ningen, utan upphänges plagget, vått som det är, på ett luftigt ställe.

Utilis.

Läkareråd.

Anna. Vi måste först, veta, hvarpå ert »håll» beror för att kunna gifva er råd. Är det muskelrheumatism, så äro kalla bad icke lämpliga.

Zara. Om ni är fullt frisk, kunna vi ej säga er något »botemedel- mot detta.

Dolorcs. tfe svar till Ina i n:r 9.

Dca. Är det ett organiskt hjertfel, hjelper detta ej; deremot kan ni möjligen vänta er någon nytta deraf, om hjertlidandet är af nervös natur. Hvilketdera föreligger, kunna vi naturligtvis utan undersökning ej afgöra.

— Kostnaden är naturligtvis olika efter olika förhållanden.

Karin K. ber om råd för »ondt i bröstet, och meddelar i öfrigt blott, »att hon måste ligga på rygg en stund, innan plågorna släppa*. Hur är det möjligt att tro oss kunna utan undersökning lemna råd på grund af så knapphändiga upplysningar?

Ingrid, J. Vi sända ej recept, hvarför ni måste vända er till närmaste läkare för receptets erhållande.

Maria H.m. 1) och 3). Tag tre gånger dagligen^ tre stycken Pilulte Myrrhæ (mata. Vistas så mycket som möjligt i det fria; förtär mycket mjölk och mjölkmat. 2) Se svar Ull A. T. i n:r 22.

Inquirer. 1) Då ni trots lämplig medicin ej blifvit bättre, anse vi, att ni gör klokast i att begagna sommaren till en badkur, hvarvid en kallvattenkur torde tör er vara lämpligast. 2) Dessa fläckar stå ej i samband med ert andra onda, utan äro s. k. hudsvamp. Använd ingnidningar och grönsåpa, tills fjällning uppstår, samt bad i öppet vatten (om ni ej får tillfälle till verklig badkur).

D:r -d.

Frågor.

N:r I 42. En flicka utan bildning, som genom gifte »kommit sig upp», beder vördsammast Iduns läsarinnor om upplysning :'finnes det någon bok om etikettens fordringar i synnerhet om en värdinnas pligter, och hvad heter och kostar den boken? Vioki.

N:r I 43. En ung flicka frågar, om någon af Iduns läsarinnor skulle vilja ge henne beskrifning på en smakfull och treflig drägt, passande till kostymering på en bazar. Svar väntas tacksamt af Anna M. M.

N:r 144. Har någon af »Iduns, ärade läsarinnor användt snörlifvet »La Sylfide*, sä var god och yttra sig om dess ändamålsenlighet. Derom beder Anna.

N:r I 45. På hvad sätt skall man bäst laga smultronsaft och smultronkompott ?

Hildegard.

Svar.

N:r I 00. I den tiden då det var »modernt -, målade jag mycket, på glas, och dessa taflor äro fortfarande fullkomligt felfria.

De behandlades före målningen på följande sätt:

Fotografien begjutes rikligt på båda sidor med Transparentolja och lägges på en tallrik, glasskifva el. dyl. samt får ligga till den blir genomskinlig (ungefär 12—24 timmar); den skrapas då väl ren från oljan (som hälles äter i flaskan) samt torkas väl medjren, mjuk trasa. Så har man till hands en liten flaska rof-olja. Nigra droppar hälles på trasan och sä torkas fotografien ater väl. Ett stycke vax pasta lägges midt på glaset, fotograflen på den, utspacklas sedan försiktigt, värmes emellanåt på ett ljus el. spritlampa. Tillses, att pastan ej borttages, utan ligger tjock kring kanterna, något under och något utom fotografien. Bestrykes med rof-olja innan målningen börjar. Oljefärg användes.

Transp.-oljan löser pastan, var försiktig med den och torka väl fotografien. Tillbehören fås i Hansens färghandel, Arsenalsgatan, Stockholm. von S—n.

Breflåda.

C. A. A. Yi ha grundad anledning råda er ej alls anlita den nämde »geschäftsmannen», då vid flere tillfällen tydligt framgått, att hans läkekonst heter — humbug.

Rakel B. Hjertligt tack. Det insända riktigt anländt, fast något forsenadt. Fru L:s porträtt kommer med snaraste.

Prenumerant i Finland. Tack. Skàll användas vid lämpligt tillfälle. Red.

Innehållsförteckning:

Anna Wahlenberg-Kjerrman. (Med porträtt) af J. N—g. — Ett farligt oskick; några små iakttagelser af Mathilda Langlet. — En blick framåt; prisbelönad dikt af Ver na. — Vänskap ; af A. K. B. — Tillämpad räknekonst: af Ph. Brunner. — Iduns sjette pristäfling.

— Tankekorn. — Biodling såsom en inkomstkälla för fruntimmer; af Fru Fransiska. — Ett storstadsbarn; ber. för Idun af Johan Nordling. (Forts.)

För sommaren. — Fönsterträdgården. — Köket. — Efterrätter. — Toaletten. — Tvätten. — Läkareråd. — Frågor. — Svar. — Breflåda.

242