Idun: 1889

tion ske å närmaste postanstalt.—Bidrag från alla områden rör qvinlig I I I NI användas och marginal lemnas. Namn och adress torde alltid noga verksamhet mottagas med tacksamhet. Endast en sida af papperet bör I LJ U IN angifvas, och kan fullkomlig diskretlon från redaktionens sida påräknas

var, om hon nedsätter arbetslönen på grund deraf, att hon lian lefva på mindre inkomst än mannen.

Detta kan höras hårdt, ja orimligt, men påståendet är dock lätt bevisligt. Ty for det första får ingen aflöning vara så ringa, att den af naturen (och — handtverkarne) fast-stälda skilnad i mannens och qvinnans lef-nadsomkostnader får tagas med i beräkningen för de olika könens arbetsförtjenst.

(Här kunna ju finnas qvinnor, som äta lika mycket som karlar samt förbruka lika många klädespersedlar under sitt arbete.)

Aflöningen måste i hvaije fall beräknas efter en frisk menniskas naturliga lifsförnö-denheter. Det är ej heller så mycket dessa förnödenheter, som tanklösa qvinnor åsyfta, när de tala om mannens större behof, utan de mena dermed, sorgligt nog, hela denna rad af vidriga och förderfliga vanor, hvilka flertalet af män gjort till sin andra natur.

Det är just i denna punkt, som den konkurrerande qvinnan syndar mot moralen, dels dermed att hon förringar värdet af sin egen sedliga återhållsamhet och pligttrohet genom att döma sig sjelf till indirekta böter, för det hon öfvar dessa oeh liknande dygder, dels rent af stadfäster hon de yngre männen i deras ärfda föreställning om en olika sedelag for de olika könen.

Detta är ett brott äfven emot det gudomliga lagbud, som satte qvinnan till mannens hjelparinna i lifskampen.

Genom att blindt rusa in i konkurrensen med männen, främjar ingen qvinna det allmänna bästa, och hon misstager sig storligen, om hon dermed tror sig gagna sitt eget kön. Om det låter tänka sig, att vi qvinnor, med våra ringare anspråk och dermed förenade öfvertag, öfver allt kunna tränga männen tillbaka på arbetsmarknaden, hvad vunnes dermed? Jo, ett ännu större hopande af kapitalet, rikedomen, magten på få händer, en mera allmän fattigdom bland alla klassers arbetstagare, eu fattigvårdsbörda, som skulle rent af förlama all högre utveckling, männens förvandling till blott och bart drönare i samhället och dermed ett allmännare öfverflyttande af skyldigheten att försörja familjen från mannens, faderns, skuldror till hustruns, moderns, alldeles som »I kupéen».

Vi qvinnor ega menniskans rättighet att söka hvarje arbete, som egnar sig för våra anlag, och dessa arbeten äro i många fall likamed mannens. Men vårt arbete skall — der ej nöden skrifver sin sorgliga lag — vara mer än en »kamp för tillvaron»; det skall vara en god insats i kampen for att befrämja det sedliga och ädla i folklifvet, en kamp för det sedliga lifvets höjande bland oss, som bo och bygga i Sveriges land; en kamp hand i hand med mannen mot allt det låga och usla, som vill förnedra menniskan.

Och denna kamp kan föras med lika stor framgång i det stilla hemmet, under de husliga bestyren, som uti det allmänna lifvet.

Arten af vårt arbete måste ju vara olika och rätta sig efter hvar och ens gåfvor oeh förhållanden; men anden deri skall och kan vara den samma. Kärlekens ande, som äfven är den sanna vishetens. Han öppnar våra ögon, så att vi lära oss se, om vår större eller mindre gerning är till gagn för det allmänna på samma gång som till vårt eget och vår närmaste ovigifnings, så att de, for hvilka vi i första hand skola vara till stöd, hjelp och glädje, må kunna se vårt arbete med fröjd och icke med suckan, ty detta se-

nare är sannerligen hvarken oss eller samhället nyttigt.

Med en tacksam helsning till »—m», som i Idun bringat denna sak på tal, utber jag mig af tidskriftens vänliga läsare, att i en följande artikel få tala några ord om den der andra resanden »I kupéen», han som så vemodigt säger sig veta, att ingen af hans döttrar vill stanna hemma och sköta hans hushåll.

(Iduns annonser.

Äro annonserna i Idun af någon betydelse för Iduns läsarinnor?

Under årets lopp har titi Red. ingått ett och annat bref från någon naiv läsarinna, deri vi uppmanas att taga bort alla annonser ur tidningen. Hvad hafva vi för nytta af dem? frågar b-ef skrif var innan. Jo, derpå vilja vi svara, att Iduns ärade läsarinnor hafva dubbel nytta af dessa annonser. Annonserna göra det först och främst möjligt för oss att kunna lemna en tidning af delta omfång och denna utstyrsel samt så godt som uteslutande med originalbidrag — för det oerhördt billiga priset af 4 kr. pr år. Utan annonser skulle vi nödgas antingen höja tidningens pris eller minska dess godhet. Och ingendera delen äro väl de ärade brefskrifvarinnorna med om. För det andra hafva Iduns läsarinnor den reella nyttan af dessa annonser, att de vid uppköp hos Iduns annonsörer, om de hänvisa till vederbörandes annons i Idun, alltid kunna räkna på att erhålla bästa vara till billigaste pris. Delta enligt öfverenskommelse mellan Red. ocli de flesta af tidningens annonsörer.

Att annonserna så här Ull jul upptaga rätt betydligt utrymme är ju naturligt. Men vi hafva, tro vi, sökt hälla våra ärade läsarinnor skadeslösa derigenom, all vi sedan flere veckor till baka utgifvit tidningen i 12-sidigt format i stället för 8-sidigt, samt meddelat porträtt i hvart och hvart annat nummer i stället för en gång i månaden, som vid årets början utlof-vades. Redaktionen.

Iduns julklappsbazar.

(Forts.)

XXXVII. En billig och varm skrifbordsmatta kan förfärdigas af ett mindre svart fårskinn, som är beredt på ena sidan (beredes af garfvare). Man jemnar skinnets kanter, så att det blifver af den storlek man önskar, ullen kammas och fuktas med vatten, hvarpå den pressas med ett ej för hett jern. Omkring skinnet fastsys en 2 dc. bred remsa af svart yllestramalj, broderad med gult eller rödt garn i korsstygn, kantas med röda kordonger ocb fordras med juteväfnad.

Säkert en välkommen julklapp för mången.

B. T.

*

XXXVIII. Hvilkudde. Man spritar dun mycket fint, och stoppar det i ett var, ej riktigt fyrkantigt; nu stoppar man kudden i ett öfverdrag af sidensars, hvars ena sida midt på prydes af ett stort vackert monogram, broderadt i guldfärgadt silke. En silkeskordong fastsys rundtom i hörnen, bildande öglor. För att skydda kudden mot fläckar från håret, bör man ha hvitt kuddvar på den.

A. G. H.

«

XXXIX. Underlägg för kamordningarna vid morgon-toiletten, hvilket har den praktiska fördelen att för hårfelt skydda den fint betsade toiletten. Klipp af hvit linnestramalj en bit, 35 cm. lång och 25 cm. bred, repa upp kanten 2 cm. till frans, brodera derinom en liten bård med blått och rödt bomullsgarn. Klipp sedan för den obroderade

midten en passande bit af vaxtaft, kanta den med ett smalt sidenband samt fäst den på den broderade lappen med en liten sidenrosett i hvardera hörnet. Utilis.

*

XL. En fin, vacker lampmatta får man, om man tager eh fyrkantig plysch, i hvars kant man fastsyr en bred spets af crémefärgad makramétråd; det bör naturligtvis vara hörnmönster, och kan äfven förfärdigas af mignardiser och ankartråd. Plyschen bör fodras, och beror storleken af spetsens bredd; hela mattan bör vara cirka 9 decimaltum i fyrkant. Ljusstaksbrickor göras på samma sätt, endast mindre. Antimacassar äfven på samma sätt, men då bör plyschen prydas med

ett vackert monogram midt på. A. G. II.

*

XLI. Hexepåse. Gör af en pappbit en rund botten, något mindre än vignetten med gudinnan Idunas bild, som pryder »Iduns» första sida. Kläd denna pappbit med siden samt tag en sidenremsa 44 cm. lång' och 1'2 cm. djup och sätt rynkad rundt om botten, vik af upptill till dragsko, och tag till rynkband någon snodd eller smalt band med tofsar i hvardera ändan; pryd äfven botten med en tofs. Nu är påsen färdig, men så kommer det hexlika. Köp en docka silke af alla möjliga kulörer ocli lägg huller om buller i påsen, och sedan kan ni säga:

Som en okänd främling står jag här, min vän, det är väl sant, dock ej länge dröjer, spår jag, förr'n mitt värde blir bekant. Fordras det en silkesända, var så god och bara dra, de en gång ta' slut kanhända, men bli aldrig trassliga, och till heder skall mig lända »Hexepåse» namn att ha'!

Utilis.

*

XL11. Förkläde brukar vara en särdeles välkommen gåfva. Af vackert svart tyg, t. ex. tibet, syr man ett bra långt, randigt, osneddadt förkläde med en eller flere rynkrader upptill. Linning af svarta sidenband, så långa att de räcka till en rosett i ena sidan. Nedtill pryder man förklädet med en 1 qvarters bred bård, eller smalare om man så tycker, den bör vara af javastramalj och broderad med persiskt ullgarn i flere färger, antingen i fornnordisk stil eller någon ranka eller dylikt. Sammaledes kan man göra af bomullstyg, med hvit bård broderad med bomullsgarn. Bägge

sorterna kunna tvättas. A. G. II.

#

XLIII. Pelsrem eller resskärp. Härtill tager man vanlig stramalj och syr derå ett vackert kors-stygnsbroderi med sefirgarn; så låter man sadel-makaren förfärdiga ett läderbälte, något bredare än stramaljen, enär en kant af bältet skall stå utom å ömse sidor, och hvilket bör vara försedt med spännen och remtyg. Härå fastsys sedan arbetet. — Man kan äfven sticka resskärp, vanlig afvig och rät stickning, och bör det göras bra bredt, en half aln ungefär, det töjer sig på längden på breddens bekostnad. A. G. H.

*

XLIV. Puddingsfrack. Tag af något hvitt tyg en remsa, 10 cm. bred och 80 cm. lång. Brodera härpå med kulört garn samt sy hakar vid ena ändan, vid den andra sys tråhylsor på flere ställen med 1 tums mellanrum, så fracken kan passa

till formar af olika storlekar. Utilis.

*

XLV. Eldgaffelslåda. Beställ hos en blecksla-gare en tresidig blecklåda. Hvarje sida bör vara 14 cm. lång och djupet af lådan 3 eller 4 cm. Udda ut en klädesremsa samt sy på den med plattsöm någon ranka. Sätt sedan remsan rundt

om kanten på lådan. Utilis.

*

XLVI. Stärkskjortsomslag för resor. Tag härtill javastramalj, 85 cm. lång; 47 cm. af längden skall vara 47 cm. bred, den andra delen af längden klippes af 10 cm. från hvardera sidan, således återstår i midten 27 cm:s bredd, hvilket sedan bildar klaff. På denna klaff broderas nu en bård och namnet i midten, på undre sidan broderas äfven en bård, med konturerna till en hopviken stärkskjorta i midten. Det hela fodras med hvit domcstik, hopvikes för skjortan samt hopknytes med sidenband. Utilis.

380