Sida 125
KvinNKN mu MM Ip!» s« Mm / ' i . âi N:r 11 (117) Fredagen den 14 mars 1890. 3:dje Ă„rg. B yrĂ„: Drottninggatan 48, en tr. Annons pris: 25 öre pr petitrad (=10 stafvelser). UtlĂ€ndska annonser 50 öre raden. Tidningen kostar endast 1 kr. för kvartalet, med Iduns- Mode- och Mönstertidning 1 kr. 65 öre; postarvodet inberĂ€knadt. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. TrĂ€ffas i byrĂ„n kl. 10â11. Allm. Telef. 61 47. Utgrifningrstid: bvarje helgfri fredag. Lösnummerpris: 15 öre (vid kompletteringar). Prenumeration sker I landsorten: Ăą postanstalterna. I Stockholm: hos redaktionen, i bok- lĂ„dorna samt Ă„ tidningskontoren. âpti vacker, solklar lĂ«iA novemberdag 1864 rörde sig lĂ„ngsamt ett liktĂ„g frĂ„n Jakobs kyrka mot Johannis kyr- kogĂ„rd. Den likvagnen Ă„tföljande processionen, som redan vid affĂ€rden frĂ„n kyrkan var mycket stor, tillvĂ€xte under vĂ€- gen allt mera. De för- bigĂ„ende mĂ€nniskorna be- traktade den rikt blom- sterhöljda kistan med sorgsna, deltagande blic- kar. SĂ€rskildt mĂ€rktes lĂ€ngs hela vĂ€gen talrika skaror af fattiga och li- dande, hvilka med tĂ„r- fyllda ögon sĂ„go det lĂ„nga tĂ„get skrida förbi och sedan med lĂ„ngsamma steg följde efter till kyrko- gĂ„rden. Det var ocksĂ„ en de fattiges och lidan- des vĂ€n, som nu for den sista fĂ€rden, och öfver hvars stoft solen för sista gĂ„ngen göt sina vĂ€rmande strĂ„lar. Vack- rare afskedshelsning kun- de ej hon fĂ„, som under hela sitt lif i sĂ„ rikt mĂ„tt spridt sol och vĂ€rme i den fattiges koja och öfver den lidandes plĂ„go- lĂ€ger. OcksĂ„ fanns pĂ„ kyrko- gĂ„rden vĂ€l nĂ€ppeligen ett torrt öga, dĂ„ Lotten Wenn- bergs stoft sĂ€nktes ned i grafvens ro. * Prisbelönad uppsats vid Iduns nionde större pristĂ€fling. Lotten Wennberg*. Tjugufem Ă„r hafva för- flutit sedan Lotten Wenn- berg utandades sin sista suck, men hennes minne skall lefva lĂ€nge, prisadt och vĂ€lsignadt, ty hennes lifs verksamhet var af den art, att den bar rika bĂ„de andliga och timliga frukter. Född 1815 den 2 juni i Stockholm, till- bragte Lotten en stor del af sin barndom och ung- dom pĂ„ sina förĂ€ldrars, kommersrĂ„det Wennbergs och hans makas, född Geijer, gods Yxe i Nora bergslag. DĂ€r, bland god- sets mĂ„nga underhafvande, började hon redan som liten flicka i smĂ„tt den vĂ€lgörandets verksamhet, som hon sedan i sĂ„ stor skala skulle utöfvai Stock- holm. Som förĂ€ldrarne voro förmögna, lades intet hinder i vĂ€gen för bar- nets vandringar till de fattiges kojor. Hon in- skrĂ€nkte icke sina besök blott till faderns under- lydande. Ăfven till de kringliggande herrgĂ„rdar- nes fattiga styrde hon sina steg. Med egna hĂ€nder vĂ„rdade hon de sjuka och pĂ„lade förband. Ăfver- allt mottogs dĂ€rför ocksĂ„ den unga vĂ€lgörarinnan med tacksamma blickar och varma vĂ€lsignelser. NĂ€r icke hennes egna medel eller dem, hon er- höll af sina förĂ€ldrar,