Idun: 1890

Stockholm, Gemandt» JioJctr.-AJctieb. Kvinnan ,V^il yffii a H *;iiihiiii8(Ä N:r 34 (140) Fredagen den 22 augusti 1890. 3:dje årg. Annonspris: 35 öre pr petitrad (10 stafvelser). För »Platssökande» och »Lediga platser» 25 öre. Utländska annonser 70 öre pr petitrad. Tidningen kostar endast 1 kr. för kvartalet, med Iduns- Mode- och Mönstertidning 1 kr. 65 öre; postarvodet inberäknadt. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas å byrån kl. 10—11. Allm. Telef. 6147. Utg’ifningrstid: hvarje helgfri fredag. Lösnummerpris: 15 öre (vid kompletteringar). Byrå : Drottninggatan 48, 1 tr. Prenumeration sker i landsorten å post- anstalterna, i Stockholm hos red., i boklådorna och tidningskontoren. Emma Gurli Beronius. 4st tt Iduc gärna för If-»- sin stora läsekrets «/ =i framställer bilden af en ädel kvinna, vet jag mycket väl ; men det är mig nogsamt bekant, att den vill hafva sina bilder tydligt ocb väl ut- förda, bvarför det är med tvekan den oöfvade pen- nan vägar försöket att teckna en sådan. Det var ej på ett ögon- blick, utan på några oför- gätliga sådana, som bil- den togs och med tydliga drag inpräglades i min- net, och det är endast i minnet, som hon numera kan skådas, sådan hon var, besjälad af ädel ifver för mänsklighetens såväl som sina närmastes väl, ty döden har dragit sitt ogenomträngliga täckelse öfver bilden. En främling stod jag där i skolsalen, och den ena obekanta personen efter den andra trädde in. Å dragande kall — och hjärtats maning — skulle jag inför dessa redogöra för de grundprinciper, efter hvilka undervisnin- gen i kvinlig slöjd i folk- skolorna borde ordnas. På andra ställen ofta missförstådd i saken, stod jag beredd och slagfärdig att möta invändningar, anmärkningar och mot- stånd, öppet eller smy- gande. Jag hade ej tanke för den sköna, strålande sommardagen eller rosor- na, som leende tittade in genom fönstret. Men, se där, ett par kära bekanta anleten! Och se! Nej, jag hade ej sett henne förr. Hon kom emot mig, varm och glad, med ett par mörka, strålande ögon och helsans rosor på kin- derna och presenterade sig. »Denna sak intresserar mig så ofantligt,» sade hon. »Yi få talas vid sedan.» Och »sedan»? Jo, då kom hon, hjärtligt tryc- kande min hand, och sade: »Nu hör jag; att ni är upptagen af bjudningar för dagen; men jag vore tacksam, om ni ville skän- ka mig aftonen och till- bringa natten hos oss. Edra effekter låter jag hemta från hotellet.» På aftonen sutto vi på balkongen, som skildes från den nu spegelklara Mälaren endast af en den täckaste lilla trädgårds- täppa. Högstammiga krus- bärs- och vinbärsbuskar dignade under bördan af lofvande frukt, och där funnos framför allt rosor, rosor i mängd och af ut- sökt skönhet. »Jo, ser ni,» sade hon, »min plan är att till hö- sten öppna en skola, där fattiga flickor, som slutat folkskolan, men ej fått