Sida 601

Kvinnan JIP #->§111 kg mMi rmÊÊ „ yV /JL Jx, 1 N:r 47 (153) Fredagen den 21 november 1890. Stockholm, uemandt» Boklr.-AkUeb, 3:dje Ă„rg. Annonspris : 35 öre pr petitrad (10 stafvelser). För »Platssökande» och »Lediga platser» 25 öre. UtlĂ€ndska annonser 70 öre pr petitrad Tidningen kostar endast 1 kr. för kvartalet, med Iduns- Mode- och Mönstertidning 1 kr. 65 öre; postarvodet inberĂ€knadt Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. TrĂ€ffar Ă„ byrĂ„n kl. 9—10 Ällm Telef 6147 U tg i fn in gr s ti d: hvarje helgfri fredag. Lösnummerpris: 15 öre (vid kompletteringar). ByrĂ„: Hamngatan 16, 21/2 tr. (midt för KungstrĂ€dgĂ„rden.) Pienumeration sker i landsorten Ă„ post- anstalt, i Stockholm hos redaktionen. Ellen Nordgren. f i klaga sĂ„ ofta öf- ver vĂ„r tids brist pĂ„ röster och pa- rera samt’digt gĂ€rna med rikedomen pĂ„ sĂ„ngare och sĂ„ngerskor hos en tid, som redan förgĂ„tt. Denna brist, i och för sig utan tvifvel beklag- lig, lĂ„ter lĂ€tt nog för- klara sig. KonstsĂ„ngen har blifvit mera interna- tionell, den har afsĂ€tt- ning pĂ„ hela vĂ€rldsmark- naden. Och den saknar ingalunda efterfiĂ„gan. Stora, vĂ€l utbildade rö- ster behöfver man öfver- allt. AnsprĂ„ken ha vuxit oerliördt sedan den tid, dĂ„ artisterna instruerade komponisten, dĂ„ sĂ„n- garne voro musikaliska akrobater, hvilkar, kon- ster mĂ„ste anbringas i hvarje stycke de sjöngo. PĂ„ denna konstens ut- veckling ha bĂ„de konst- nĂ€rer och komponister, vunnit. Att en liten nation, sĂ„dan som vĂ„r, under sĂ„dana förhĂ„llanden har svĂ„rt att behĂ„lla, hvad den har, ligger i sakens natur. Och nu hĂ„ller Ă„ter en af vĂ„ra mest be- gĂ„fvade sĂ„Dgerskor, frö- ken Ellen Nordgren, pĂ„ att gĂ„ ifrĂ„n oss. Frö- ken N. har i dessa da- gar utbytt, konstnĂ€rin- Wm nans lager mot brudens myrten. Det Ă€r dock ej Ă€ktenskapet, som hĂ€r, sĂ„- som ofta plĂ€gar ske, gör intrĂ„ng pĂ„ konstens om- rĂ„de. Om ryktet sĂ€ger sannt, skall fröken N. i början af nĂ€sta Ă„r upptrĂ€- da pĂ„Köbenhavns teater. Och Ă€r hon vĂ€l i Köben- havn — hvad Ă„terstĂ„r dĂ„ ? Ett steg blott och sĂ„nger- skan har framfor sig hela kontinenten, som fĂ„tt frĂ„n oss sĂ„ mĂ„nga naturfriska, ungdomliga röster, och som i utbyte gifvit oss — ja, nog sagdt» som Daniel Hejre sĂ€ger. Kanske misstaga vi oss ; kanske fĂ„ vi en dag se fröken Nordgren, d. v. s. fru Gulbranson, pĂ„ vĂ„r lyriska scen. Det Ă€r ju ej förmĂ€tet att vĂ€nta, icke alltför egois- tiskt att hoppas. I alla hĂ€ndelser stĂ„r det faktum kvar, att frö- ken Nordgrens begĂ„fning skulle fullt ut berĂ€ttiga till framgĂ„ng Ă€fven pĂ„ en större scen. Följer man den mera populĂ€ra Ă€n praktiskt riktiga in- delningen af rösterna i stora och vackra, skall man finna, att fröken Nordgrens mezzosopran har den stora röstens me- tall och kraft, dess bredd

Skannad sida 601