Sida 261

Kvinnan 5 :'I^ ■ “MMmmmmun N:r 21 (127) Fredagen den 23 maj 1890. 3:dje Ă„rg. Annoxispris : 35 öre pr petitrad (10 stafvelser). För »Platssökande» och »Lediga platser» 25 öre. UtlĂ€ndska annonser 70 öre pr petitrad. Tidningen kostar endast f kr. för kvartalet, med Iduns- Mode- och Mönstertidning 1 kr. 65 öre; postarvodet inberĂ€knadt. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. TrĂ€ffas Ă„ byrĂ„n kl. 10—11. Allm. Telef. 61 47. Utgfifningrstid: hvarje helgfri fredag. Lösnummerpris: 15 öre (vid kompletteringar). ByrĂ„: Drottning*g-atan 48, 1 tr. Prenumeration sker i landsorten Ă„ post- anstalterna, i Stockholm hos red., i boklĂ„dorna och tidningskontoren. Charlotte Randel. be gamla klostren lemnade oss bland andra kulturarf Ă€fVen spetsknypplings- konsten. Den anses in- förd i landet omkring början af 1400:talet. I cellens dystra ensamhet bief spetsknypplingen en förströelse emellan fasta och bön, och den Ă€r Ă€n- nu i dag de betrycktas stöd, pĂ€ samma gĂ„ng dess frukter Ă€ro vĂ€rldsda- mens stolthet, vare sig en af dessa mĂ€sterliga spetsar pryder den vĂ€l parfymerade brudnĂ€sdu- ken eller genom hennes försorg, till den himmel- ske brudgummens Ă€ra, smyckar tĂ€ckelset kring altarets rand. SĂ„som en Ă€kta kloster- skapelse fortfar knypp- lingen egendomligt nog att sĂ„ företrĂ€desvis hafva hemortsrĂ€tt pĂ„ den gamla klostergrunden, i Vadste- na och dess omnejd, att man med föga framgĂ„ng försökt att odla densam- ma pĂ„ andra hĂ„ll. Detta torde komma sig dĂ€raf, att mĂ€nniskorna rent af vĂ€xa upp med densam- ma. Barnet lĂ€r sig hand- tera knyppelpinnarna vid tidiga Ă„r, och Ă€nnu i Ă„l- derns höst, dĂ„ orkelslös- heten intrĂ€der, ser man sĂ„vĂ€l gubben som gum- man sysslande vid knyp- 'mM I v'' * u affe '"VI Kam m Ă„mtm* peldynan. Till och med den vĂ€derbitne fiskaren, som med senstark arm vant sig att brottas med Vetterns ostyriga vĂ„gor, skall man under vinter- kvĂ€llarne finna hafva ut- bytt fisknĂ€tets grofva ma- skor mot de jĂ€mförelse- vis oĂ€ndligt fina, hvilka mĂ€tas med omfĂ„nget af en knappnĂ„lsspets. Inga hĂ€nder Ă€ro för grofva, och Ă€ndĂ„ Ă€r denna konst sĂ„ fin ; icke minst dĂ€rför att den lemnar alla fa- miljens medlemmar till- fĂ€lle att mer eller min- dre bidraga till det ge- mensamma underhĂ„llet. Om du, som resande, passerar en mindre gata i Vadstena och kastar dina blickar in genom ett fönster, skall du nĂ€- stan i hvarje sĂ„dant finna en eller Here af dessa konstiga tingester, hvilka bĂ€ra namnet knyppeldy- nor. Vid nĂ€rmare be- traktande skall du Ă€fven finna med hvilken förvĂ„- nansvĂ€rd fĂ€rdighet dessa flitiga hĂ€nder kasta sina knyppelpinnar »hĂ€rs och tvĂ€rs», under det trĂ„dar- ne villigt slingra sig mel- lan de vĂ€ldiga kolonnerna af knappnĂ„lar, hvilka i ordnade leder forma mön- stret. För den oinvigde ser detta mycket konstigt ut, det mĂ„ nu gĂ€lla att knyp- pla »udd och stad» —

Skannad sida 261