Idun: 1890

Kvinnan ‘ = îo \“IP iSS: N:r 33 (139) Fredagen den 15 augusti 1890. Stockholm, Gemandls Bokir.-Aktiek. 3:dje årg. Annonspris : 35 öre pr petitrad (10 stafvelser). För »Platssökande» och »Lediga platser» 25 öre. Utländska annonser 70 öre pr petitrad. Tidningen kostar endast 1 kr. för kvartalet, med Iduns- Mode- och Mönstertidning 1 kr. 65 öre; postarvodet inberäknadt. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas å byrån kl. 10—11. Allm. Telef. 61 47. Utg’ifningrstid: hvarje helgfri fredag. Lösnummerpris: 15 öre (vid kompletteringar). Byrå : Drottning-gratan 48, X tr. Prenumeration sker i landsorten k post- anstalterna, i Stockholm hos red., i boklådorna och tidningskontoren. Frances Cleveland. land. en stora turist- strömmen vältrar nu som bäst sina vågor öfver värt Augusti månad är dess flodtid. Då gå de skiftande böljorna högst. Skiftande? Ja, visser- ligen. Vi följas åt en dag, älskvärda läsarinna, ned till den lifliga Bla- sieholmskajen ; vi söka ut en skuggig plats framför Grand Hotels fasad och dricka vår svalkande vin- kobbel i skygd af lager- träden. Framför oss glitt- ra strömmens vågor som ett fjälligt pansar i solens sken. Plär utanför vimla tu- risterna i brokigt kaos. Tyska, franska, engelska, italienska glosor korsa hvarandra, och herrarnes extravaganta resdräkter gifva damernas färgrika toaletter knappast efter. Aro tungomålen sju, så äro moderna sju gånger sju; ty af de främlingar, som resa, har enhvar sitt hufvud för sig. Hvad namn de bära, hvilka de äro — det fråga vi i allmänhet ej stort efter. De äro turister, rätt och slätt; det är ett släkte, som saknar börd och namo, jag hade ock så när sagt — kön. Men ibland händer det dock, att en autograf i hotellets stora främlingsbok väcker ■ ett rent individuelt in- tresse. Den ryktbare X — den bekanta madame T... Och här börja bekym- ren för tidningsreporterna. Nu måste interviewas ; nu fordrar publiken uttöm- mande skildringar i »sin tidning». Så var det här om dagen. Förre presiden- ten Cleveland med sin unga fru hade anländt till hufvudstaden, berät- tade morgontidningarna. En president är en ko- nungs vederlike, en pre- sidentska bär en drott- nings diadem — det var alltid något att intressera sig för. Och mrs Cleve- land, det hade man ju längesedan sport, var där- till en drottning i skön- het, en drottning i behag, i smak, i god ton, i älsk- värdhet, ett helt folks fa- vorit, en världsdels kvin- liga ideal — och se det var ännu mycket mera! Men så kommo afton- bladen och rubbade illu- sionerna. Det var ej ex- presidenten och hans unga fru, sade de, som hedrade hufvudstaden med sitt be- sök, utan blott ett helt vanligt amerikanskt ren- tier-resepar, som bar det välbekanta namnet. Hvilka hade nu rätt? Cleveland eller icke Cleveland? Det vill säga;