Sida 435
FÅ6BLN MBD SEGERSTENEN, SPRÄNGÖRTEN OCH LIF8ÄMNET. 193
digheten. Få någon annan hackspettart än den svarta eller gröna hackspetten såsom närmaste föregångare torde möjligen ock den anförda sagan om tappens stjärtfjädrar häntyda. Denna föregångare skalle i så fall hafva varit någon af de arter, som atmärkas icke allenast af en röd hjässa utan ock af röda andre stjärttäckfjädrar. Att äfven andra hackspettar än den svarta tillagts Mars synes för öfrigt framgå däraf, att medeltida författare med uttrycket St Martins — den till helgon vordne Mars' — fåglar tyckas hafva betecknat alla med röd hjässa atmärkta hattspettarter. Äfven kangsfågeln, rödhaken, kärrhöken m. fl. voro dess atom egnade detta helgon.^ Sällsamt är, att också hos de gamla mexikanarne, i hvilkas religion så många egendomliga likheter möta med företeelser från just det religionsskede i den gamla världen, hvarinom denna uppsats egentligen rör sig, hackspetten appträder såsom en representant för stamheroen, den odling och lag bringande gaden Qaetzalkoatl, af hvilken hvarje öfverstepräst ansågs vara en reinkarnation. ' Hos finska folk ansågs hackspetten vara en himmelsgaden Ukkos eller Tarans fågel och en hjordarnas och markemas beskyddare. Hos votjakerna offrades hackspettar i slutet af sommaren.' Men lifsgudens väsen har, såsom jag redan visat, uppenbarat sig äfven i andra fåglar. Hvad beträffar korpen, hvilken otvifvelaktigt ganska långt till baka i tiden ansågs såsom en guds sändebud (märk Första konungaboken kap. 17, v. 4 och 6 samt därjämte kap. 19, v. 5 — 8), kan jag ej framlägga andra skäl till förklaring än det, att han i likhet med svartspetten är kolsvart, samt den förmodan, att han, valplatsernas gäst, ej såsom en den vegetativa utan en den animala lifskraftens bärare tillagts den själarna hos sig samlande guden på grund af ungefär samma tankegång, som schakalen tilllades Anubis, ägypternas dödsgud. Detta förklarar ock, hvarför
* L. Hopf: Thierorakel und Orakelthiere in alter und neuer Zeit Stuttgart 1?>88- S. 146—147.
' J. G. MOlleb: Geschichte der amerikanischen TJrreligion. Basel 1885. S. r>94. Anf. i L. Hopp: nysgn. arb. sid. 148. — Jfr därmed K. Bahnson: Etnografien. B. 1. Kebenhayn 1900. S. 421 o. f.
' FiNK Maqkusen: Den ferate November og Den ferste August. Kjebenhavn lt<29. S. 229 och 120.
13
Digitized by
Källa: Internet Archive ·
