Sida 201
Ptolemais ...
uppvärmes af den derigenom strykande lågan från en med densamma förenad eldstad eller också genom förbränning af gaserna från en generator (se Gas, sp. 907). Puddelugnens härd, d. v. s. botten och sidoväggar, infodras med stycken af jernrik färskslagg eller rik jernmalm, och sedan genom skarp eldning ytan af denna infodring kommit i börjande smältning, så att sprickorna mellan styckena med tillhjelp af en jernkrok kunnat igenfyllas med smältande gods, inlägges och nedsmältes tackjernet tillsammans med färskslagg. Derefter vidtager den s. k. rabblingen, d. v. s. att massan öfver hela härden flitigt omröres med ett groft, på änden vinkelrätt nedböjdt spett (Eng. rabble). Derigenom att på detta sätt färskslaggen intimt blandas med tackjernet, befordras färskningen, d. v. s. föreningen mellan slaggens syre och de förorenande beståndsdelarna i tackjernet, kol, kisel o. s. v., så att den slutligen öfvergår till ett våldsamt kok öfver hela härden. Efter färskningens slut återstår för smeden att hopsamla de i härden spridda små färskorna och deraf forma 6 eller flere bollar, hvilka man uttager, i den mån som de blifva färdiga, och för under hammaren eller i en s. k. puddelklämma (Eng. squeezer) för att utpressa så mycket slagg som möjligt, medan denna ännu är i flytande tillstånd. I puddelugnen är nämligen ej tillfälle att, såsom vid härdfärskningen, hopsmälta färskorna till en smälta och derigenom till största delen befria jernet från slagg, utan denna måste med mekaniska medel utpressas, hvilket dock ej lyckas mer än till en viss grad. Derför karakteriseras också puddeljernet af sin intima blandning med slagg, hvilken förorsakar en vanligen tågig textur med mer eller mindre mörk brottyta. -- Sedan bollarna blifvit hopslagna, utvalsas de med samma värme till råstänger, hvilka vidare sönderklippas, hopläggas i paket och garfvas (se Garfva), hvarvid ytterligare en del slagg utpressas. Såväl derigenom att i puddelugnen jernet blir mera likformigt behandladt, än som är möjligt i en smälthärd, som genom den efterföljande, ofta flere gånger upprepade garfningen lyckas man medelst puddelmetoden erhålla en särdeles jämn, ehuru, som sagdt, mycket slaggbemängd produkt. En annan förtjenst hos puddelmetoden är, att man, just genom det myckna användandet af slagg, lyckas i högre grad än med härdsmidesmetoderna borttaga fosfor ur jernet, hvarför man med denna metod kan tillgodogöra sig så fosforhaltiga tackjernssorter, att de ej skulle kunna användas för härdsmide. Då puddlingen således i alla afseenden är särdeles lämplig för de stenkolsproducerande landen, har den också i dessa fått en ofantlig spridning, hvilken först under de senare åren i någon mån minskats genom införandet af bessemer- och martin-metoderna. Hos oss har puddelmetoden ej fått någon större utbredning och bibehålles numera endast i ganska liten skala vid Motala och Surahammar. C. A. D.
Pudeln. Se Hunden.
Puder (Fr. poudre, af Lat. pulvis, stoft, dam), egentligen ett mycket fint fördeladt pulver, särskildt ett ytterst fint siktadt pulver af någon stärkelseart, mest af ris (poudre de riz), som är så lätt, att det likt dam bringas i rörelse af minsta vindflägt. Sådant stärkelsepuder begagnades under »gustavianska tiden» i Sverige till att strö i håret eller i de då brukliga perukerna, ett bruk, som med afseende på betjenterna ännu qvarlefver hos den engelska aristokratien. Detta bruk att »pudra» håret härstammar från Frankrike. Med s. k. pudervippor, knippen af fjädrar eller dun, anbragtes detta hvita puder icke blott på håret eller peruken, utan ock å ansigtets hud för att dölja en missprydande rodnad eller fläckar (fräknar o. d.) i huden, hvarjämte rödt smink å kinderna efter behof användes. O. T. S.
Puderdosa, artill., en liten bleckdosa med genomstucket lock, hvilken, fylld med mjölkrut, nyttjas att inpudra de i träbrandrör till bomber befintliga stubinerna. H. W. W.
Pudrett (Fr. poudrette, af poudre, stoft), ett gödningsämne, som beredes af mennisko-exkrement. Se Gödningsämnen, sp. 383.
Puebla. 1. En af centralstaterna i republiken Mejico, omgifven af staterna Mejico, Morelos, Guerrero, Oajaca, Veracruz, Hidalgo och Tlaxcala. Areal omkr. 33,000 qvkm. Omkr. 790,000 innev. Landet är bergigt och ligger till stor del på Anahuacs högslätt. -- 2. (Fullständigt: La Puebla de los Angeles.) Hufvudstad i ofvannämnda stat samt säte för en biskop (sedan 1550), ligger vid vägen mellan Veracruz och Mejico, 120 km. s. ö. om sistnämnda stad, på 2,200 m. höjd, på en stor och bördig slätt, som kring staden har grönskande trädgårdar och fält, men eljest saknar träd. Staden anlades 1533 och är en bland de vackraste och största städerna i spanska Amerika. Den har ett stort antal kyrkor, bl. a. den 1552--1649 byggda stora domkyrkan. Med afseende på handel och industri intager P. en ganska framstående plats. Med jernvägslinien Mejico--Veracruz står P. i förbindelse genom en sidobana till San Luiz Apizaco. De förnämsta industrigrenarna äro tillverkning af bomulls- och ylleväfnader, läder, lergods, såpa och glas. Befolkningen, som 1746 uppgick till omkr. 80,000 pers., minskades betydligt under revolutionstiden, men uppgår nu till omkr. 112,000 pers. På grund af sin strategiska betydelse har staden flere gånger spelat en rol i den mejikanska krigshistorien. Särskildt gjorde den sig bekant genom sitt hjeltemodiga motstånd i det fransk-mejikanska kriget. I Maj 1862 stormades P:s fästen förgäfves af fransmännen. Den 18 Mars 1863 började staden belägras af fransmännen under general Forey och togs d. 17 Maj med storm.
Puella, Lat., flicka.
Puente Jenil [chenil], stad i spanska prov. Cordoba (Andalusien), vid floden Jenil och jernvägen mellan Cordoba och Malaga. 10,904 innev. (1877).
Puer, Lat., gosse; slaf. -- Pueril, barnslig, barnsligt enfaldig.
Puerperalfeber (af Lat. puerpera, barnaföderska). Se Barnsängsfeber.
Källa: Project Runeberg ·