Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete

Originalsida 265
Originalsida 265
Originalsida 264
Originalsida 265
264–265

Sida 265

Quæstio an ...

egna sig åt vetenskapliga forskningar. Han blef 1852 medlem af Franska institutet, och 1855 utnämndes han till professor i anatomi och etnologi vid Musée d'histoire naturelle i Paris. Mest förtjenstfulla äro hans undersökningar rörande de lägre djurformerna och några af hans antropologiska afhandlingar; dock hafva hans åsigter inom antropologien rönt mycken motsägelse i Tyskland i synnerhet af Virchow. Af Q:s många arbeten må nämnas L'unité de l'espèce humaine (1861), Physiologie comparée (1862), Histoire naturelle des Annelés (2 bd, 1866), Crania ethnica (1875--79) samt i synnerhet Introduction à l'étude des races humaines (1887) och Les pygmées (s. å). Q. är ledamot af Vitt., hist. o. ant. akad. (1870) och af Fysiografiska sällskapet i Lund (1872). H. A.

Quatre mains. Se À quatre mains.

Quatremère [katrömär], Étienne Marc, en af sin tids lärdaste orientalister och kännare af arabiska, persiska, turkiska, syriska och koptiska literaturen, f. i Paris 1782, blef professor i grekiska språket vid fakulteten i Rouen 1809, medlem af Franska institutet 1815, professor i hebreiska och syriska vid Collége de France 1819 och derjämte professor i persiska vid École des langues orientales vivantes 1833. Han dog i Paris 1857. Q:s förnämsta arbeten äro Recherches histor. et crit. sur la langue et la littérature de l'Égypte (1808), Mémoire géogr. et histor. sur l'Égypte (1811), Hist. des sultans mamlouks de l'Égypte par . . . Makrizi (öfvers., med högst värdefulla noter; 2 bd, 1837--41), Histoire des mongols en Perse, par Rachid-ed-din (utgifven på persiska i »Collect. orientale», bd I, 1836), Chrestom. en turc oriental (1842), Prolégomènes d'Ebn-Khaldoun (utg. på arabiska 1858) och Mélanges d'histoire et de philologie orientales (utg. af Barthél. de S:t Hilaire, 1861). H. A.

Quatremère de Quincy [katrömär dö kängsi'], Antoine Chrysostome, fransk konsthistoriker, den föregåendes kusin, f. 1755 i Paris, tillbragte flere år uti Italien för att studera minnesmärkena från antiken, vardt 1791 medlem af Lagstiftande församlingen och 1797 af De femhundrades råd, invaldes 1804 i Académie des inscriptions, utnämndes 1815 till intendent öfver konster och minnesmärken och 1818 till professor i fornkunskap samt tjenstgjorde 1816--39 såsom sekreterare i Académie des beaux arts. Död 1849. Q. författade en mängd arbeten, hvilka utmärka sig för betydande lärdom och skarpsinne, medan stilen är trög och vidtsväfvande. Här må nämnas Dictionnaire de l'architecture (3 bd, 1795--1825; ny uppl. 1833), Le Jupiter olympien (1814), hvari kryselefantin-skulpturens teknik och historia behandlas, Monuments et ouvrages d'art antique restitués (2 bd, 1826--29), Histoire de la vie et des ouvrages des plus célèbres architectes (2 bd, 1830; omfattar 11:te--18:de årh.) samt monografier öfver Rafael (1824), Canova (1834) och Michelangelo (1835).

Quattro-cento [tje'ntå], Ital., fyra hundra, kallas af italienarna 1400-talet, särskildt då det är fråga om den konstnärliga och literära produktionen i Italien under denna den s. k. ung-renaissancens period. Jfr Cinque-cento.

Quattuor (quatuor), Lat., fyra; qvartett. -- Quattuor species (Lat. »fyra slag»). matem., kallas inom elementar-aritmetiken de fyra enklaste räknesätten l. räkneoperationerna: addition, subtraktion, multiplikation och division. Under medeltiden var antalet af dessa räknesätt betydligt större. Man hade då vanligen 8 eller 9 sådana, nämligen numeration (läran om tals beteckning och utnämning), addition, subtraktion, fördubbling, halfvering, multiplikation, division, qvadrat- och kubikrotutdragning samt stundom progression (läran om aritmetiska och geometriska progressioner). Redan under 1500-talet började räknesätten »fördubbling» och »halfvering» att utelemnas såsom varande specialfall af multiplikation och division; deremot behölls numeration såsom särskildt »species» ända in på 1700-talet. G. E.

Quebec [Franskt utt. kebe'ck, Eng. utt. koibek]. 1. (Fordom Nedre l. Östra Canada) Provins i Dominion of Canada, gränsar i n. till Labrador, i ö. och s. ö. till S:t Lawrenceviken, Chaleurviken, prov. New Brunswick och staterna Maine, New Hampshire, Vermont och New York samt i s. v. och v. till prov. Ontario, mot hvilken floden Ottawa bildar gräns. Arealen beräknas till 500,769 qvkm. Om landets naturbeskaffenhet och produkter m. m. se Canada. Befolkningen, som 1881 uppgick till 1,359,027 pers., är hufvudsakligen fransktalande, härstammande dels från fransmän, som funnos der före den britiska eröfringen, dels från invandrade skotska, engelska och irländska kolonister. Indianerna, mest tillhörande algonkin-, iroquois-, huron-, abenakisoch micmacstammarna, voro 7,515, spridda i olika delar af provinsen på »reservationer», som de mer eller mindre flitigt odla. Omkr. 1,171,000 äro katoliker, fördelade på 7 biskopsstift; 69,000 tillhöra engelska högkyrkan (2 biskopsstift: Quebec och Montreal), 50,000 äro presbyterianer, 39,000 metodister, 9,000 baptister o. s. v. Undervisningsväsendet står under kontroll af en superintendent och ett af regeringen utnämndt undervisningsråd, som är fördeladt på två sektioner (en katolsk och en protestantisk). Enär skolundervisningen omfattar äfven religion, kan den religiösa minoriteten i ett skoldistrikt förena sig om egna skolor och erhålla sin andel af undervisningsmedlen. 1883 funnos 4,404 folkskolor samt 300 högre skolor, deraf 3 universitet (två protestantiska, i Montreal och Lennoxville, och ett katolskt, i Quebec). Q. styres af en »lieutenant-governor» och ett verkställande råd, bestående af 6 ministrar med portfölj, hvilka äro ansvariga inför provinsens representation (»legislative assembly», med 65 medlemmar, och »legislative council», med 24 medlemmar). Provinsen är representerad af 24 senatorer i Dominions senat och 65 medlemmar i dess House of Commons. Hufvudstad är Quebec, största staden är Montreal. -- 2. Hufvudstad i ofvannämnda provins och till 1858 i hela Canada, ligger vid S:t Charles' förening med S:t Lawrence, på norra änden af

Källa: Project Runeberg · ·