Sida 264
Quæstio an ...
Fredrik, hvilken efter sin tronbestigning 1740 engagerade Q. såsom kammarmusikus och hofkomponist för 2,000 thaler, utom honorar för nya kompositioner, hvaraf Q. skref omkr. 500 för en eller flere flöjter m. m. Han förbättrade äfven flöjtens konstruktion och skref Versuch einer anweisung die flöte zu spielen (1752), som blef mycket spridd. A. L.
Quanza. Se Kuanza.
Quarantaine [karangtän]. Se Karantän.
Quarantana (nu Djebel Karantel), en brant bergås i Palestina n. v. om Jeriko, med gamla, delvis ännu bebodda eremitgrottor. Sedan korstågens tid har det af legenden betecknats som skådeplatsen för Kristi frestelse äfvensom för hans 40 dagars fasta (deraf namnet, af Fr. quarante, 40). På dess högsta spets finnas lemningar af ett kapell.
Quarnero-bukten [kuar-], Golfo del Quarnero, nordöstligaste viken af Adriatiska hafvet, mellan Istrien och Kroatien, i sin nordligaste del kallad Fiume-bukten. De i densamma liggande, till Istrien räknade öarna Cherso, Lussin, Veglia, Unie och Sansego samt flere mindre, obebodda kallas Quarnero-öarna och hafva tillsammans omkr. 36,000 innev., till börden kroater, ehuru de tala italienska. Sundet mellan Cherso och Veglia kallas Quarnerolo.
Quarta [kuar-], i Portugal och Brasilien ett äldre rymdmått för torra varor, = 1/4 alqueire (se d. o.).
Quarta Falcidia. Se Falcidia lex och Legatum.
Quarter [koårtör], Eng. (fjerdedel, fjerding), ett rymdmått för torra varor, = 8 bushels = 64 gallons = 290,7 l., men i Nord-Amerikas förenta stater = 281,9 l.
Quarterly review [koårtörli rivju], en ansedd engelsk tidskrift, som utkommer sedan 1809 med fyra nummer om året. Den uppsattes af förläggaren John Murray, företrädde tory-åsigter i opposition mot whig-tidskriften »Edinburgh review» och har redigerats af bl. a. W. Gifford, J. G. Lockhart och (sedan 1867) William Smith.
Quartidi [kartidi], Fr. (af Lat. quartus, fjerde, och dies, dag), den fjerde dagen i franska republikanska kalenderns dekad. Jfr Kalender, sp. 41.
Quartier latin [kartie latä'ng]. Se Paris, sp. 777.
Quasi Ital., musikt., liksom, nästan som, t. ex. Andante quasi allegretto. Se vidare Qvasi.
Quasimodo. 1. Se Quasimodogeniti. -- 2. [kasimådå'] Namnet på en af hufvudpersonerna i V. Hugos roman »Notre-dame de Paris», en afskräckande ful och puckelryggig ringare, som har sitt tillhåll i Notre-dame-kyrkans klocktorn.
Quasimodogeniti (l. endast Quasimodo), namn på den 1:sta söndagen efter påsk med anledning af den så lydande början i det bibelställe (1 Petr. 2:2), hvarmed gudstjensten på denna dag begynte under den latinska mässans tid (Quasi modo geniti infantes, »såsom nyfödda barn»). Ingen söndag i kyrkoåret har erhållit så många olika namn som denna. Sålunda har den kallats Dominica octavae paschae med hänsyn till det forna bruket att fira hela den vecka, som följde efter en af de stora högtiderna, såsom en vecka af idel helgdagar. Dessa dagar slutade med den åttonde (Lat. octava), hvilken ansågs större och heligare än de andra. En annan benämning på denna söndag är Dominica in albis (se Dominica och Hvita veckan). Inom den danska kyrkan benämnes samma söndag konfirmationssöndagen och inom den grekiska Thomas' söndag (med anledning af det af ålder brukliga evangeliet på denna söndag). J. H. B.
Quassia, bot. Se Qvassia.
Quast, Pieter, holländsk målare och raderare, tillhörande skolan i Haag, i hvars gille han inträdde 1634, och der han dog 1646 l. 1647, synes hafva fått sin utbildning i Haarlem, emedan hans bilder påminna om både Adriaen Brouwer och Dirk Hals, men i synnerhet om Palamedes. Han skildras för öfrigt som en lefnadsglad, stundom t. o. m. grottesk målare. Signerade taflor af hans hand finnas på flere ställen, såsom Holländsk bondstuga (1633; i Wiens kejserliga galleri), Dårskapens triumf (1643; i Haag) m. fl. C. R. N.
Quast, Alexander Ferdinand von, tysk arkeolog och konstskriftställare, f. 1807, utnämndes 1843 till konservator för preussiska statens konstminnesmärken och dog 1877 på sitt arfgods Radensleben. Han egde inom sitt fack ovanliga detaljkunskaper. Bland hans utgifna arbeten må nämnas Denkmäler der baukunst in Preussen (1861--64).
Quaternio terminorum (Lat., »termernas fyrfald»), log., det felslut, som består deri att i slutledningen ingå flere än tre termer, hvilket dock brukar döljas derigenom att det ord, som skall beteckna någondera (vanligen medeltermen) tages i två olika betydelser. Som typiskt exempel brukade äldre logici använda följande:
Alla räfvar äro röda Cajus är en »räf». -------------------- Alltså: Cajus är röd. L. H. Å.
Quatrain [katrä'ng], Fr. (af Lat. quattuor, fyra), metr., en af fyra versrader bestående strof, sådan som t. ex. ingår 2 gånger i en sonetts förra hälft.
Quatrebras [katröbra'], gård i belgiska prov. Syd-Brabant i skärningen af vägarna Bruxelles--Charleroi och Nivelle-Sombreffe, är bekant genom den strid, i hvilken först engelske generalen Perponcher och sedermera prinsen af Nassau med svag styrka uppehöll marskalk Ney med franska venstra kolonnen hela dagen d. 16 Juni 1815, medan Napoleon besegrade preussarna vid Ligny. Vid middagstiden d. 17 lät Wellington utrymma Q. för att samla sin armé vid Waterloo. C. O. N.
Quatrefages de Bréau [katröfasj dö breå'], Jean Louis Armand de, fransk zoolog och antropolog, f. 1810, blef 1838 professor i zoologi i Strassburg, men lemnade snart denna post, för att dels i Paris, dels under resor utmed Medelhafvets och Atlantiska hafvets kuster
Källa: Project Runeberg · ·
