Sida 300
Qvicksilfverhorisont ...
Qvintilera, musicera på några få toner, leka med toner, småsjunga.
Qvintin (T. quentchen, Medelhögt. quëntîn, af Lat. quintus, den femte), äldre vigt = 1/4 lod (= 3,3 gr.) och såsom handelsvigt = 69,13 ass, såsom guldvigt = 72,46 ass, såsom silfvervigt = 68,5 ass. Benämningen »apoteksqvintin» nyttjades stundom i st. f. drakma.
Qvintol, grupp af fem noter, hvilka gälla lika med fyra eller sex af samma slag och öfverskrifvas med [quintol]. A. L.
Qvintsextackord, första ömvändningen af septimackordet, då ursprungliga tersen kommer underst (7* d f g, i st. i. g h d f). A. L.
Qviproqvo (af Lat. quid pro quo, »något i st. f. något»), ett i st. f. något annat, förvexling. misstag.
Qvirinalen. 1. En af de sju kullar (Collis quirinalis), på hvilka det forna Rom var bygdt. -- 2. Namn på det nuv. kungl. palatset (Palazzo Quirinale) i Rom.
Qvistbro, socken i Örebro län, Edsbergs härad. Areal 19,558 har. 3,924 innev. (1887). Q. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift, Edsbergs kontrakt.
Qvistofta, socken i Malmöhus län, delad å Rönnebergs härad med 985 har, 760 innev., och Luggude härad med 1,001 har, 664 innev. Tillsammans 1,986 har, 1,424 innev. (1887). Q. bildar med Glumslöf ett regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Rönnebergs kontrakt. Efter nuv. kyrkoherdes afgång skall annexet blifva eget pastorat.
Qvistrumselfven, ett af Bohus läns största vattendrag, under större delen af sitt lopp kalladt Örekilselfven, uppstår i Gesäters socken på Dal, straxt n. om länsgränsen, genom föreningen af Rölandaån och Toftedalsån, strömmar derefter öfver gränsen in i Sörbygdens härad af Bohus län, der den från v. upptager Lerdalsån från Lerdals socken på Dal, flyter genom den långa Kärnsjön och mottager derefter från v. Munkedalselfven (på Dal kallad Valbol. Högsätersån), hvarefter vattendraget får namnet Qvistrumselfven och faller ut i Saltkällefjorden af Gullmaren något nedanför Qvistrums gästgifvaregård och tingsplats. Elfvens nedersta del, omkring Qvistrum, är ryktbar såväl för sin naturskönhet som för sina historiska minnen. Vägen från Göteborg till Strömstad och Norge går der fram ö. om elfven genom ett långt och mycket smalt pass mellan det höga, nästan lodräta fjället på ena sidan och elfven på den andra, för att vid passets norra ände, vid gästgifvaregården, gå öfver den forsande strömmen på en 75 m. lång bro. Elfven är omkr. 36 m. bred, något bredare s. om bron. Djupet är icke obetydligt, men vad finnas på flere ställen, som göra det tämligen lätt för infanteri att komma öfver, men stränderna äro för branta för att kavalleri kan draga någon nytta af vaden. Framför bron, vid gästgifvaregården, ligger en gammal förskansning, hvilken betraktas som en qvarlefva från Karl XII:s krigståg i dessa trakter och derför kallas »Karl XII:s retranchement», men som sannolikt härstammar från Gyldenlövefejden (1675--79), då passet flere gånger togs af norrmännen. Denna förskansnings läge är väl valdt, ty icke blott bron kan derifrån bestrykas längs efter, utan äfven höjderna på motsatta sidan elfven beherskas. Den märkligaste af alla krigshändelser, som tillhöra Qvistrums historia, är det ryktbara slaget d. 29 Sept. 1788. En dansk truppstyrka på omkr. 9,500 man under prins Karl af Hessen anryckte från Norge för att genom ett anfall på Göteborg och denna stads eröfring understödja ryska vapnen i Finland. En svensk trupp af några hundra man under öfverste V. Tranefelt satte sig förgäfves till motvärn och måste draga sig tillbaka till Qvistrum, der en förstärkning väntade, så att svenska styrkan uppgick till närmare 900 man och 6 artilleripjeser. Men i st. f. att besätta den gamla fördelaktiga förskansningen lät Tranefelt af öfverstelöjtnant Funck, hvilken ansågs mycket hemmastadd på orten, förleda sig att uppföra en liten förskansning i södra delen af passet, omkr. 900 m. (mer än kanonhåll) s. om bron, som ej ens kunde ses från detta ställe. Bron blef ej ens upprifven, ej häller åbyggnaderna vid Qvistrum uppbrända. Den fientliga styrkan fick utan ringaste motstånd passera bron och besätta passets omgifningar på ömse sidor om elfven, så att svenskarna inom kort befunno sig kringrända och måste möta fienden från tvänne sidor. De kämpade visserligen tappert, men måste snart gifva sig fångna (tillsammans 806 man). De fleste frigåfvos dock mot vilkor att ej mer deltaga i kriget, men gevär, kanoner och tross förklarades för fiendens byte. Förlusterna i döda voro endast 5 på hvardera sidan; omkr. 60 svenskar voro sårade. Misstankar om förräderi riktades mot Tranefelt och hans officerare och särskildt mot Funck, som ansågs hafva vägledt fienden. Undersökning hölls inför krigsrätt, som dömde Tranefelt till 2 års och Funck till 1 års afsättning samt öfverstelöjtnant Friesendorff, hvilken såsom parlamentär antagit fiendens kapitulationsvilkor, till mistning af tjenst och lön under 9 månader. Dessa straff skärptes af K. M:t 1790 ytterligare, så att alla tre blefvo afsätta och ålagda att betala kostnaderna i målet. Jfr Protokollerna i målet (tryckta) och G. Björlin: »Krigsrörelserna i Bohus län 1788» (i »Göteborgs o. Bohusläns fornminnesförenings tidskr.», 1888).
Qvitt (Fr. quitte, af Lat. quietus, lugn, bekymmerfri), som ej mer är skyldig något, som gjort sig fri;från en skuld; lyckligen befriad från; förlustig. -- Qvitta, betala sin skuld hos någon genom afräkning af en motsvarande fordran hos honom. Se vidare Qvittning. -- Qvittens l. qvitto, skriftligt intyg, som lemnas en person deröfver att han betalt en penningsumma eller i riktig ordning aflemnat någonting; liqvideririgseller mottagningsbevis. -- Qvittera, lemna skriftligt erkännande af att man fått betalning för en fordran, lyft en aflöning eller mottagit någonting aflemnadt.
Qvitten, qvittenkärnor, qvittenslem. Se Cydonia och Mucilago.
Qvittning, jur., upphäfvande af två personers ömsesidiga fordringar genom samtidigt
Källa: Project Runeberg ·