Sida 353
Ramsay ...
pyrometern m. fl. instrument. Jfr Elektricitetsmaskin.
Ramsele. 1. Socken i Vesternorrlands län, Ramsele tingslag. Areal 1,032 qvkm. 3,239 innev. (1888). R. bildar med Edsele ett konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Hernösands stift, Ångermanlands Vestra kontrakt. -- 2. Tingslag i Vesternorrlands län, ingår i Ångermanlands Vestra domsaga och Södra Ångermanlands öfre fögderi samt omfattar socknarna Helgum, Ramsele, Edsele, Bodum, Fjällsjö och Tåsjö samt länsdelar af Ström och Dorotea. Areal 4,480 qvkm. 13,601 innev. (1888).
Ramses l. Ramesses (»den af solen födde»), namn på 12 egyptiska konungar. -- R. I var grundläggaren af den 19:de manethonska dynastien. -- R. II, af grekerna mera känd under namnet Sesostris, den föregåendes sonson, utöfvade under sin 67-åriga regering (som troligen inföll i det 14:de årh. f. Kr.) en utomordentlig verksamhet för Egyptens förskönande med offentliga minnesmärken (tempel, kolosser, obelisker, fästningsverk o. s. v.), som förskaffat honom namnet. »Egyptens störste kunglige byggmästare», ett namn, som har något att betyda, då man vet, att hvarje farao hade i viss mån moralisk skyldighet att bygga så mycket som möjligt. De berömdaste, till vår tid mer eller mindre ofullständigt bevarade bland hans byggnadsverk äro klipptemplet i Ibsambul i Nubien samt templen i Luksor och vid Gurna i Öfre Egypten. Från Luksor-templets fasad härstammar den obelisk, som i våra dagar reser sig på Place de la Concorde i Paris. De båda första årtiondena af R. II:s regering upptogos af krig, dels mot folken, som bodde i söder, dels, och i synnerhet, mot Egyptens grannar i nordöst. De senare, med ett gemensamt namn kallade Chetafolket, och deras allierade synas hafva ingifvit egypterna mycken respekt, om man får döma af den stora vigt, som fästes vid att farao lyckats besegra dem. De många fälttågen mot Chetafolket afslutades i K. II:s 21:sta regeringsår, då ett fördrag ingicks mellan bägge de krigförande makterna. I detta fördrag, som tillika innebar en defensivallians, voro bägge parterna fullkomligt likställda, hvilket gör troligt, att de segrar R. II här vunnit, icke varit synnerligen betydande. Senare delen af hans regering synes hafva varit fredlig. I den grekiska sagan är Ramses-Sesostris en verldseröfrare, jämförlig med, om ej öfverlägsen Alexander. Längre i norr än till granskapet af Eufrat har han dock icke framträngt. Allt hvad som yttras om hans eröfringar i Indien, Skytien, Tracien o. s. v. är ren fabel. R. II är sannolikt den farao, vid hvilkens hof Mose uppfostrades, och staden Ramses, der hebréerna fingo göra slaftjenst, har tvifvelsutan sitt namn efter samme kung. Den kanal, vid hvilken nyssnämnda stad låg, och som ledde från Nilen till Timsahsjön, anses äfven vara R. II:s verk. -- R. III tillhörde den 20:de dynastien och regerade 32 år. Han bekämpade och besegrade flere gånger främlingar, som dels från nordvest, dels från nordöst hemsökte Egypten. Hans bedrifter och stordåd skildras omständligt på väggarna af hans praktfulla memnonium i Medinet-Habu, midt emot Luksor, på venstra stranden af det forna Thebe. Denne farao är troligen identisk med Herodotos' Rampsinit, som omtalas för sina stora rikedomar och skatter. I Bab-el-Moluk finnes hans grift, som är en af de största i Thebe och utmärker sig bl. a. genom sin egendomliga plan. -- R. IV--R. XII voro den föregåendes efterträdare och tillhörde liksom han den 20:de dynastien. Konungamakten sjönk alltmer under dessa herskare, af hvilka den siste synes hafva varit beroende af den thebanske Amons öfversteprest Herhor, som också efterträdde honom på tronen och grundlade en ny regentätt. K. P.
Ramsgate [rä'msgät], hamnstad i engelska grefskapet Kent, på östra kusten af Thanet, 24 km. n. ö. om Canterbury och förenad med denna stad genom jernväg. 23,321 innev. (1881). Staden är en mycket besökt badort och har en fiskareflotta af omkr. 150 fartyg, som deltaga i Nordsjöfisket. Hamnen, omkr. 20 har, bildad af tvänne långa stendammar, är den största konstgjorda hamn i England och utgör den enda tillflykten undan de i s. ö. liggande farliga sandbankarna Goodwin Sands. I den närbelägna Pegwell bay anses Hengist och Horsa hafva landstigit, och ett stenkors utmärker det ställe, der Augustinus landade 596. Straxt n. om R. ligger badorten Broadstairs.
Ramsjö, socken i Gefleborgs län, Ljusdals tingslag. Areal 76,472 har. 1,603 innev. (1888). R. utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.. Upsala stift, Helsinglands Vestra öfre kontrakt.
Ramskopf (rammskopf), T., egentl. »bagghufvud», kallas den form å en hästs hufvud, hvarvid ansigtslinien bildar en båge framåt från hjessän till näsborrarna. En sådan bildning af hufvudet förekommer vanligen hos låglandshästar, t. ex. hos de normandiska, holsteinska och neapolitanska hästarna.
Ramsta, socken i Upsala län, Hagunda härad. Areal 2,101 har. 460 innev. (1888). Annex till Hagby, Upsala stift, Hagunda kontrakt.
Ramström, Klas Olof, skolman, universitetslärare, född på Stjernsund i Nerike d. 18 April 1791, blef 1810 student i Upsala, der han 1818 promoverades till filos. magister. 1819--34 innehade han (i bolag med Palmblad) akademiska boktryckeriet. 1823 utnämndes han till docent i hebreiska och syriska språken och 1831 till e. o. adjunkt i österländska språk. 1827 öppnade R. en skola, Upsala lyceum, som vann mycket anseende och fortfor till 1839, då han bosatte sig i Stockholm och der praktiskt sökte lösa den då på dagordningen stående undervisningsfrågan i det af honom upprättade Stockholms lyceum, ett läroverk, der de båda bildningslinierna voro förenade. 1851 öfverlemnade R. Stockholms lyceum åt K. J. Bohman och O. von Feilitzen samt egnade sig uteslutande åt publicistisk verksamhet såsom medarbetare i »Svenska tidningen». Död d. 29 Juli 1852. R. behandlade pedagogiska
Källa: Project Runeberg ·