Sida 395
Rebher ...
visor utkom 1868. -- 2. Ernst Frederik Vilhelm von der R., dansk skald, den föregåendes frände, född i Köpenhamn d. 14 Aug. 1848, blef student 1866 och sysselsatte sig först med kemi, sedermera med literatur och estetik. År 1872 framträdde han med skådespelet Bertran de Born, som gjorde ovanligt stor lycka (3:dje uppl. 1884), och skref sedermera sorgspelen Kong Liuvigild og hans sönner (1878) och Knud og Magnus (1879), hvilka likväl slogo mycket mindre an. Han har derjämte utgifvit flere samlingar formfulländade dikter och skrifvit Principerne for den danske verskunst efter dens historiske og systematiske udvikling (2 dlr, 1881), hvilket grundliga arbete förskaffade honom doktorsgraden. En kortfattad bearbetning deraf utkom 1885, och s. å. fick R. anställning vid Stora k. biblioteket. E. Ebg.
Recklinghausen, stad i preuss. regeringsomr. Münster (Westfalen), 56 km. s. v. om Münster. 9,240 innev. (1885). Katolskt gymnasium. Linneväfverier, tobaksfabriker. Stenkolsgrufvor. Staden var hufvudort i grefskapet R., som hörde till Kölns ärkebiskopsstol. Vid ärkestiftets sekularisering 1801 gafs R. jämte Meppen åt hertigen af Arenberg.
Recklinghausen, Friedrich Daniel von, tysk läkare, f. 1833, blef 1855 med. doktor och 1865 professor i patologisk anatomi i Würzburg samt kallades 1872 till enahanda befattning vid det nyinrättade universitetet i Strassburg. R. har gjort flere patologisk-anatomiska upptäckter och skrifvit bl. a. Die lymphgefässe und ihre beziehung zum bindegewebe (1862) och Handbuch der allgemeinen pathologie des kreislaufes und der ernährung (1883).
Recknitz, kustflod i Nord-Tyskland, rinner upp i närheten af Güstrow i Mecklenburg-Schwerin och bildar under sitt nedre lopp gräns mellan Mecklenburg och Pommern. Längd 82 km.
Reclus [rökly'], Jean Jacques Elisée, fransk geograf, f. 1830, studerade vid protestantiska fakulteten i Montauban och vid universitetet i Berlin, der han hade till lärare Karl Ritter. Tidigt gjorde han sig förtrogen med de flesta europeiska språk. På grund af sina ytterligt demokratiska åsigter lemnade han Frankrike vid statskuppen 1851, hvarefter han de följande åren (1852--57) reste i Storbritannien, Irland, Förenta staterna, Central-Amerika och Columbias förenade stater, der han qvarstannade i flere år. Återkommen till Paris, lemnade han reseskisser och geografiska artiklar för »Revue des deux mondes» och »Le tour du monde» m. fl. tidskrifter. Under Paris belägring 1870--71 ingick han i Internationella arbetareassociationen och i nationalgardet samt tillhörde detsamma äfven under kommunupproret. Under en rekognoscering till Châtillon tillfångatogs han af Versaillestrupperna d. 5 April och dömdes efter flere månaders fångenskap d. 16 Nov. 1871 till deportation. Genom bemedling af framstående vetenskapsmän i Frankrike och England mildrades domen i början af 1872 till enkel landsförvisning. R. bosatte sig derefter i Schweiz, der han qvarstannade, äfven sedan förvisningsdomen 1879 upphäfts genom den allmänna amnestien. Utom tvänne arbeten i samlingen »Guide Joanne» (Guide du voyageur à Londres, 1860, och Les villes d'hiver de la Méditerranée et les Alpes Maritimes, 1864) samt den förträffliga inledningen till Joannes »Dictionnaire des communes de France» har R. författat Voyage à la Sierra-Nevada de Sainte-Marthe (1861), La Terre, description des phénomènes de la vie du globe (2 bd, 1867--68), som skildrar de oafbrutna rörelserna och förändringarna hos jordytan och dess innevånare och på sätt och vis är en allmän geografi, en inledning till följande arbete, som kan kallas en speciel geografi: Nouvelle géographie universelle. La terre et les hommes (1876 o. f.), hvilket kommer att omfatta närmare 20 bd i stor oktav med öfver 3,000 kartor och en mängd träsnitt. Arbetet, af hvilket hittills (1889) 14 bd utkommit (1--5 Europa, 6--9 Asien, 10--13 Afrika, 14 oceanen och dess öar), är, ehuru populärt, genom den ovanliga rikhaltigheten och den vetenskapliga urskiljningen af materialet en fyndgrufva äfven för vetenskapsmannen och måste betraktas såsom en af de mest omfattande och snillrikaste framställningarna af vår tids geografiska vetande. -- Bland R:s många på flere områden framstående syskon må nämnas hans broder Onésime R., f. 1837, hvilken tillhör redaktionen af tidskriften »Le tour du monde» och är medarbetare i Vivien de S:t Martins »Nouveau dictionnaire de géographie universelle» samt författat de särskildt utgifna arbetena La France et ses colonies (I 1873, II 1889) och La terre à vol d'oiseau (2 bd, 1879).
Record [re'kård], Eng. (egentl. förteckning, af Lat. recordari, erinra sig), ett till sportväsendet hörande uttryck, som kan öfversättas med tid, hvilken hvar särskild täflande i t. ex. en hastighetsgång användt för att komma till målet. -- Verldsrecord, verldsmästerskap, högsta kända hastighet el. dyl., som på ett visst afstånd uppnåtts vid något visst slags idrottstäflan.
Recorde [re'kård], Robert, engelsk läkare och matematiker, f. omkr. 1510, d. 1558, höll i Oxford föreläsningar i matematik, praktiserade en tid såsom läkare och utgaf arbeten i aritmetik, geometri, astronomi och medicin. Hans lärobok The whetstone of witte (1557) är den första på engelska utgifna algebra och utmärker sig särskildt genom ett lämpligare beteckningssätt än det förut brukliga; der träffar man t. ex. för första gången det ännu brukliga likhetstecknet, =. G. E.
Records [re'kårds], jur., i England benämning å offentliga handlingar af hvarjehanda slag, t. ex. förteckningar, urkunder, protokoll o. s. v., hvilka förvaras i statsarkivet (Public record office). Chefen för detta arkiv är Master of the rolls. L. A.
Recte, Lat., rätt, riktigt.
Rector illustris och rector magnificus (Lat). Se Illustris och Magnificus.
Källa: Project Runeberg ·