Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete

Originalsida 516
Originalsida 516
Originalsida 516
Originalsida 517
516–517

Sida 516

Rhea Silvia ...

germanicarum libri III (1531). Han utgaf skrifter af flere humanister, editioner af antika författare, bl. a. Curtius (1518), Vellejus Paterculus (1520), hvilken sistnämnde först af Rh. drogs fram i ljuset, Tacitus (1533) och Livius (1535). Derjämte utgaf han Tertullianus' och Origenes' m. fl. kyrkofäders arbeten.

Rhen-Bajern. Se Rhen-Pfalz.

Rhendepartementen kallades till 1871 de östligaste departementen i Frankrike, hvilka, med undantag af territoriet Belfort, i Frankfurtfreden afträddes till Tyskland. Depart. Haut-Rhin [å räng] motsvarade ungefär det nuv. Ober-Elsass och Bas-Rhin [ba räng] Unter-Elsass. Territoriet Belfort är nu departement under namnet Haut-Rhin (se d. o.).

Rhenfrankiska. Se Fornhögtyska.

Rhenförbundet (T. Rheinbund). 1. (Fr. Alliance du Rhin) Ett försvarsförbund, som, riktadt emot Österrike och Spanien, på franskt initiativ d. 4 Aug. 1658 afslöts emellan kurfurstarna af Mainz, Trier och Köln, pfalzgrefven af Neuburg, hertigarna af Braunschweig, Celle och Hannover, landtgrefven af Hessen och konungen af Sverige i hans egenskap af tysk riksfurste. De förbundne förpligtade sig att med vapenmakt upprätthålla Westfaliska fredens bestämmelser och att hindra genomtåg af trupper, som skulle kämpa mot Frankrike eller dess bundsförvandter. Den 15 Aug. s. å. tillträdde Frankrike förbundet, som sedermera omfattades af äfven andra furstar. Det upplöstes 1667. -- 2. (Fr. Confédération du Rhin) Ett förbund, som d. 12 Juli 1806 afslöts i Paris under kejsar Napoleons auspicier mellan 16 tyska furstar: konungarna af Bajern och Würtemberg, kurfursten-riksärkekansleren (Dalberg), kurfursten af Baden, hertigarna af Berg och Arenberg, landtgrefven af Hessen-Darmstadt, furstarna af Nassau-Usingen och Nassau-Weilburg, Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen, Salm-Salm och Salm-Kyrburg, Ysenburg-Birstein och Liechtenstein samt grefven af Leyen. De ofvannämnda tyska furstarna förklarade sig lösta från hvarje förbindelse med det gamla Tyska riket, och Napoleon förklarade sig ej vidare erkänna någon tysk kejsare eller något Tyskt rike. Förbundsmedlemmarna skulle vara suveräna; en förbundsförsamling skulle sammanträda i Frankfurt, och stridigheter emellan förbundsmedlemmarna skulle afgöras vid tvänne för ändamålet upprättade domstolar (dessa domstolar kommo aldrig till stånd, och någon förbundsförsamling sammanträdde aldrig). Napoleon skulle vara förbundets »skyddsherre» (protecteur) -- han blef i sjelfva verket dess herre. Han och de förbundne ingingo öfverenskommelse om ömsesidig hjelp, om endera parten invecklades i ett krig på Europas fastland. Den omedelbara följden af förbundets bildande var att kejsar Frans d. 6 Aug. s. å. nedlade sin krona och att »Heliga romerska riket af den tyska nationen» således äfven formligen upphörde att finnas till. Förbundet biträddes sedermera under loppet af 1806 af kurfurstarna af Würzburg och Sachsen samt hertigarna af Sachsen-Weimar, S.-Gotha, S.-Meiningen, S.-Hildburghausen och S.-Koburg, under 1807 af de 3 furstarna af Anhalt, de båda furstarna af Schwarzburg, de båda furstarna af Lippe, 4 furstar af Reuss och fursten af Waldeck samt konungen af Westfalen, under 1808 af de båda hertigarna af Mecklenburg och hertigen af Oldenburg. Rhenförbundet omfattade derefter ett område af 325,750 qvkm. med 14,6 mill. innev, samt uppställde till Napoleons förfogande 120,000 man. »Skyddsherren» aktade emellertid förbundsområdets integritet så litet, att han genom ett reskript af d. 10 Dec. 1810 för kontinentalsystemets bättre genomförande införlifvade stycken af detsamma (vid Elbe-, Ems- och Rhenmynningarna belägna land) med sitt kejsaredöme. Efter Napoleons olyckliga tåg till Ryssland och det af Preussen i början af 1813 gifna tecknet till tyska folkets resning emot förtryckaren föll förbundet sönder. Deltagarna i förbundet skördade stora fördelar af detsamma: suveränitet, landutvidgning, högre titel. Andliga och verldsliga furstar, riddare och fria städer inom deras nya områden madiatiserades samt blefvo deras undersåtar. Några af förbundsmedlemmarna blefvo efter förbundets upplösning emellertid antingen afsätta (Berg, Westfalen) eller mediatiserade (Isenburg, Leyen, Arenberg, furstarna af Salm). Men de öfriges suveränitet erkändes äfven af det nya Tyska förbundet.

Rhengrefven. Se Otto Ludvig.

Rhen-Hessen (Rheinhessen), provins i storhertigdömet Hessen, ligger på venstra Rhenstranden, skiljes af Rhen i ö. från prov. Starkenburg och i n. från preussiska prov. Hessen-Nassau samt begränsas i s. af Rhenpfalz, i v. af preuss. Rhenprovinsen. Areal 1,374 qvkm. 291,189 innev. (1885), katoliker och protestanter i nästan lika delar. Landet hör till de bäst odlade och tidigast kultiverade samt i historiskt hänseende mest intressanta områden i Tyskland. Provinsen har omkr. 10,000 har vinberg, som lemna en medelskörd af 500,000 hl. vin. Hufvudort för vinhandeln är Mainz, som ock är provinsens hufvudstad. 1801--14 tillhörde R. Frankrike (depart. Mont-Tonnerre).

Rhen--Marne-kanalen (Marne--Rhen-kanalen). Se Marne 1.

Rhen-Pfalz (Rhen-Bajern), bajerskt regeringsområde på venstra Rhenstranden, begränsas i n. af storhertigdömet Hessen, i v. af Rhen-provinsen, i s. af Elsass-Lothringen och i ö. af Baden. Areal 5,928 qvkm. 696,375 innev. (1885), deraf omkr. 380,000 protestanter och 300,000 katoliker. Hufvudfloden är Rhen, som bildar östra gränsen, mot Baden, och upptager en mängd mindre tillflöden. Nästan parallelt med Rhen, på ett afstånd af 30 km., går från s. till n. det skogklädda Hardt, en fortsättning af Vogeserna, med höjder af ända till 700 m. Trakten mellan Hardt och Rhen, med sina rika slätter och dalar samt vinranksklädda kullar, hör till de vackraste i Tyskland, och landet i sin helhet är en af Bajerns bördigaste provinser. Hufvudprodukter äro spanmål, vin, frukt af alla slag samt tobak och trävaror. Bergen innehålla jern och stenkol. Handeln och industrien äro synnerligen lifliga. Hufvudstad är

Källa: Project Runeberg · ·