Sida 605
Rimbokstäfver ...
Ringbrynja. Se Pansarskjorta.
Ringbult, en bult med öga i ena änden, i hvilket en rörlig ring är fastsmidd. Jfr Bult. R. N.
Ring Dagssön, norsk småkonung på Hedemarken, var broder till Rörek Dagssön (se denne) och deltog med honom i sammansvärjningen mot Olof den helige, men blef fången 1017 och bosatte sig sedermera i Sverige, der han i Värmland hade ett litet rike eller län. En af hans söner, Eimund, drog till Ryssland; en annan, Dag, kämpade på Olofs sida vid Stiklastad. Y. N.
Ringdahl, Johan Julius, genre- och djurmålare, f. i Ystad 1813, blef elev vid konstakademien i Stockholm och målade till en början åtskilliga prisämnen, såsom Rebecka vid brunnen, Thetis och Akillevs m. fl., men öfvergick snart till genren, der han mest målade bilder ur barnens verld, samt till djurmålning. Hans små, med delikat pensel och fin, ehuru blek, färg utförda taflor köptes en tid flitigt af konstföreningen och enskilda. Fiskande gossar, Småbarnsskola, Lekande gossar o. dyl. utgjorde oftast hans ämnen. Ett och annat porträtt målade han äfven. Derjämte blef han lärare i teckning vid konstakademien och gaf äfven enskild undervisning deri. Hans krafter brötos fullkomligt i början af 1850-talet genom ett slaganfall. Han lefde dock till d. 31 Jan. 1882. R. var agré af konstakademien sedan 1843. -rn.
Ringdufvan. Se Dufslägtet.
Ringebu, pastorat i Gudbrandsdalen, Norge, med en gammal stafkyrka, bildar tillsammans med Fron (Nordre och Söndre) en af de förnämsta bygderna i dalen och har åt båda sidor ansenliga säter- och skogsvidder. Y. N.
Ringedalsfos. Se Skjaeggedalsfos.
Ringerike, norskt landskap i Drammenselfvens dalgång, Buskeruds amt, kring norra delen af sjön Tyrifjorden och kring Sperillen, är en väl odlad trakt mellan 600 till 700 m. höga åsar, hvilka på flere ställen erbjuda präktiga utsigter (Krokkleven, Stövdal och Ringkollen) och ditlocka många resande. R. omfattar pastoraten Hole, Norderhov och Aadalen. Med Kristiania står R. sedan gammalt i förbindelse genom landsvägen öfver Krokkleven, hvilken fortsättes längs Randsfjorden. Den är nu emellertid ersatt af den till Drammen förande Svangstrandsvägen, en af Norges präktigaste väganläggningar, hvilken genom Fjulsrudvägen står i förbindelse med Kristiania. Genom R. går också Drammen--Randsfjordbanan. Vid Drammenselfvens stora fall, Hönefossen, ligger den lilla staden Hönefos. Y. N.
Ringhorne, Nord. mytol., Balders skepp. Se Balder.
Ringius, Hans Henrik, botaniker, född i Silfåkra, Malmöhus län, d. 30 Mars 1808, student i Lund 1828, filos. doktor 1838, prestvigdes 1841, erhöll 1856 klockaretjensten i Glemminge och utnämndes 1867 till kyrkoherde i Silfåkra. Död d. 28 Juni 1874. R. var en förtjenstfull, men i hög grad anspråkslös botanisk forskare, som är värd att ihågkommas såsom upphofsman till nationalverket Herbarium normale, af hvilket han utgaf de två första fasciklarna, och hvilket sedermera fortsattes af Elias Fries.
Ringkanon. Se Kruppska kanonen.
Ringkarleby. Se Rinkaby, 2.
Ringkjöbing [-köb-], dansk stad i vestra delen af Nörrejylland vid östra stranden af R.-fjorden, med 2,035 innev. (1880). Handel och sjöfart äro obetydliga; år 1887 egde staden 3 fartyg med 60 tons drägtighet. Vigtigare näringskällor äro fiske och landtbruk. R. har en sparbank och en bank samt hufvudkontoret för vestra och södra Jyllands kreditförening. Säte för amtmannen i R. amt. E. Ebg.
Ringkjöbing amt [-köb-], mellersta delen af vestra Nörrejylland s. om Limfjorden, är det största, men på samma gång det minst fruktbara och glesast befolkade amt i Danmark. Areal 4,663,6 qvkm. 87,406 innev. (1880), af hvilka endast 6,304 bo i städerna: Ringkjöbing, Holstebro och Lemvig. I n. skär Nissumfjorden djupt in i landet och längre åt s. Ringkjöbingfjorden, som skiljes från Nordsjön genom den långsträckta Holmsland Klit och genom ön Holmsland delas i en nordlig och en sydlig del (Stadilfjord). Nissumfjorden emottager de från ö. kommande Storaa och Holstebroaa, Ringkjöbingfjorden Skjernaa, under det Karup-Skiveaa flyter längs östra gränsen till Limfjorden. Jordmånen är fruktbar utmed södra stranden af Limfjorden och på enstaka ställen i v., men mer än hälften af amtet upptages af ljunghedar och kuststräckan vid Nordsjön af flygsandsfält. Stora sträckor hafva likväl på sista tiden omskapats genom odlingsföretag, bevattning från åarna och skogsplantering, mest genom »Hedselskabets» försorg. Af hela arealen var år 1881 omkr. 1/6 tagen i bruk för sädesodling (hafre och råg); 1/3 låg i ängsoch betesmarker och 1/90 i skog. Resten upptogs af hedar, mossar och sandklitter. Kreaturshållet räknade 16,000 hästar, 112,400 nötkreatur, 165,500 får och getter samt 31,200 svin. Amtet har få större gårdar och knappast något »fästegods». Fisket är af betydelse i vester. Hammerums härad i ö. är bekant som tillhåll för »natmandsfolk» (se d. o.). Amtet omfattar i allt 9 härad och 3 prosterier under Ribe stift. E. Ebg.
Ringkjöbingfjorden [-köb-]. Se Ringkjöbing amt.
Ringkrage l. vaktbricka, milit., en halfmånformig, flat eller kupig, med vapen prydd metallskifva, som medelst ett band eller en kedja bäres kring halsen. I Sverige begagnas ringkrage såsom igenkänningstecken af officerare på vakt, ordonnans eller daghafvande i kasern eller läger. -- Ursprungligen var ringkragen en bleckkrage, som gick rundt omkring halsen och bars utanpå kyrassen. C. O. N.
Ringmaskar (annulater), Annelida, Annulata, zool., bilda en egen klass bland maskarna (Vermes). De hafva en af ringar (segment) sammansatt, cylindrisk eller något tillplattad kropp, utan fötter. De hafva blodkärlssystem och ett nervsystem, bestående af hjerna,
Källa: Project Runeberg ·