Sida 738
Rosfönster ...
snidade och förgyllda figurer från 16:de årh. Högkorets fyra pelare gömma benen af Margareta Fridkulla, Harald Blåtand, Sven Estridsson och biskop Vilhelm. Bakom altaret är drottning Margaretas sarkofag med hennes derå hvilande staty i alabaster. I kyrkan hvila för öfrigt Kristofer af Bajern, Kristian I och samtliga danska konungar sedan 1536, jämte deras drottningar och barn, samt många andra berömda män (bl. a. Saxo Grammaticus). Kristian IV:s kapell smyckades 1845--68 med ypperliga målningar, dels historiska, dels allegoriska. Hela kyrkan undergick 1858--65 en omfattande restaurering. -- R. var sedan 10:de årh. konunga- och biskopssäte (till stiftet hörde Själland, Möen och, en tid, Rügen) och under hela medeltiden en betydande stad, med 20 kyrkor och 6 kloster. Omkr. 1150 stiftades der »Vethemans broderskab» för kriget mot venderna. 1157 mördades i R. Knut V, och 1319 dog der Erik Menved. R. gick tillbaka, då först konungen (1443) och sedermera (1536) biskopen flyttade till Köpenhamn, samt led under den följande tiden af flere stora eldsvådor. Efter i Vordingborg (sedan d. 12 Febr.) och byn Taastrup (nära Köpenhamn), der vilkoren d. 18 Febr. fastställdes, förda underhandlingar undertecknades i R. d. 26 Febr. 1658 den ryktbara fred, vid hvilken Danmarks konung Fredrik III till Karl X Gustaf af Sverige afträdde Skåne, Halland, Bleking, Bohuslän, Trondhjems län, öarna Hven och Bornholm samt förband sig att gemensamt med Sverige utestänga fientliga flottor från Östersjön. Fredsunderhandlare voro å svenska sidan frih. Sten Bielke, Peter Julius Coyet och Korfits Ulfeld samt å danska sidan rikshofmästaren Jokum Gersdorf och Kristen Skeel. 1835--48 sammanträdde i R. provinsialständerna för östiften. E. Ebg.
Roskilde amt [råsskille] kallas ena hälften af Köpenhamns amt och omfattar städerna Roskilde och Kjöge samt 4 härad. Det har eget amtsråd. E. Ebg.
Roskilde fjord [råsskille], en lång, smal fjord, som från Isefjorden intränger mellan halfön Hornsherred och Själlands nordvestra halfö. Vid Frederikssund har man från tvänne sidor byggt fördämningar ut i fjorden och anlagt en pontonbro. E. Ebg.
Roslagen är en urgammal benämning på Uplands östra kusttrakt och den utanför denne liggande skärgården, från Värmdön i s. till Elfkarleby i n. R:s gräns i v. är obestämd. Med säkerhet kunna, enligt det allmänna språkbruket och, af andra skäl, till R. hänföras Elfkarleby, Vestlands, Löfsta, Tolfta och Hållnäs socknar (i Upsala län), Frösåkers härad samt Väddö, Häfverö, Bro och Vätö, Frötuna och Länna, Åkers och Danderyds skeppslag (i Stockholms län). Större delen af R. tillhör Stockholms län. Namnet R. härledes af den i äldre tider brukliga benämningen Roden (egentl. roðer, rodd) på den till hafvet gränsande del af landet, som i krigstid skulle utrusta de i leding utgående roddarna (roddlag, deraf roslag). Roden kallades sålunda icke blott östra delen af Upland (af Sturlesson kallad Saeland) mellan hafvet i ö. samt Tiundaland och Attundaland i v., utan äfven den närmast hafvet belägna delen af Östergötland och möjligen andra kusttrakter, hvilka hade enahanda skyldigheter som Uplands-Roden. Hvilka härad af Östergötland räknades till Roden uppgifves ej bestämdt, men Schlyter tror sig kunna antaga, att Östkinds, Björkekinds, Lösings och Hammarkinds samt möjligen äfven Skärkinds härad hört dit. Den nordligaste delen af Stockholms län och den till Upsala län hörande kusttrakten kallades Norra Roden, och dit räknades äfven en del af Gestrikland, ehuru troligen en nyare, ej egentligen till Upland hörande koloni. Skilnaden mellan folklanden och Roden hade egentligen sin grund i den militära författningen, ty i kyrkligt hänseende voro Rodens olika delar förenade med områdena närmast i v. och sannolikt äfven i judicielt, men ej i hvad som rörde Rodens krigstjenst och i samband dermed stående angelägenheter. Också var Uplands-Roden fördelad på Tiundaland och Attundaland. I Stockholms läns nuvarande civila och administrativa indelning förekomma Norra Roslags fögderi (Frösåkers och Närdinghundra härad samt Väddö och Häfverö skeppslag) och Mellersta Roslags fögderi (Lyhundra och Sjuhundra härad samt Bro, Vätö, Frötuna och Länna skeppslag). I judicielt hänseende finnas inom länet Norra, Mellersta och Södra Roslags domsagor och i ecklesiastikt hänseende Roslags vestra och Roslags östra kontrakt. Studerande från denna del af Upland bildade vid Upsala universitet en särskild nation, »Roslags nation», som 1829 införlifvades med »Uplands nation». Om den egendomliga dialekten i R. se Upland.
Roslags-Bro är numera benämningen å socknen Bro i Stockholms län. Se Bro 1.
Roslags-Kulla är den nu fastställda benämningen å socknen Kulla i Stockholms län, se Kulla 1.
Roslags-Skuta, ett mindre, jakt-tackladt
fartyg, som rätteligen kallas »storbåt», men som ännu oftare i dagligt tal benämnes »rospigg»,
Källa: Project Runeberg · ·