Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada

Originalsida 191
Originalsida 191
Originalsida 190
Originalsida 191
190–191

Sida 191

Möller, Jens

Parisutställningen 1900, 1898 led. af sanatoriebyggnadskommittén, 1901 led. af öfverstyrelsen för jubileumsfonden, 1906 ordf. i Tekniska skolans styrelse och 1911 ordf. i regaliekommittén. Han är sedan 1890 led. af konstakad. och sedan 1901 led. i dess förvaltningsnämnd. Det var genom hans initiativ, som bronsafgjutningen af "Sankt Göran och draken" i Köpmanbrinken kom till (1912). M:s förnämsta verk är den i ren gotisk stil med ståtlig terrassanläggning utförda Johannes' kyrka i Stockholm (grundlagd 1884, invigd 1890). I Stockholm har M. vidare utfört Johannes' folkskola (1890), Gustaf Adolfs kyrka (1892), Arbetarinstitutet (1893), Stefanskapellet (1904), Vikanders villa och egen villa på Djurgården, hvarjämte han ledt reparationsarbetet m. m. i Katarina kyrka (1891) och Jakobs kyrkas restaurering (1893). 1897 erhöll han i uppdrag att med ledning af vid utlyst täflan inkomna förslag utarbeta en plan till ordnandet af Djurgårdsentrén.

I landsorten ha omkr. 40 kyrkobyggnader och restaureringar äfvensom en del skolor utförts efter M:s ritningar. M. är i fråga om kyrkooch skolbyggnader samt arkitektonisk anordning och disposition en af de främste bland Sveriges nu lefvande arkitekter.

2. Dagmar M., född Bosse, den föregåendes hustru, sångerska, f. 19 dec. 1866 i Kristiania, studerade vid konservatoriet i Stockholm 1882-87 och för m:me Artôt i Paris 1889-90, blef 1888 gift med musikern A. Sterky och gifte 1896 om sig med arkitekten K. O. Möller. Hon var engagerad i Stockholm vid Operan 1887-89 och 1892-94 samt i Kristiania 1891-92. Hennes mest lyckade operapartier voro Mignon, Jolantha, Rose Friquet i "Villars' dragoner", Svarta dominon och Eurydike i "Orfevs". Från 1897 konserterade hon flitigt, i synnerhet på egna romansaftnar med norskt, svenskt, danskt eller tyskt helprogram. Fru M:s sopran är böjlig och klar, med tämligen spröd och metallisk klang. Som romanssångerska har hon firat triumfer genom sitt liffulla och ovanligt intelligenta föredrag. Hon har sedan 1900 varit lärarinna i sång och scenisk framställning vid K. teaterns till musikkonservatoriet förlagda operaskola. 1903 blef hon led. af Mus. akad. 1. J. K-e.* 2. A. L. (E. F-t.)

Möller, Peter August, Afrikaresande, f. 11 apr. 1858 på Håberg i Flo socken, Skaraborgs län, blef 1880 underlöjtnant vid Västgöta-Dals regemente och 1896 kapten samt tog 1897 afsked med tillstånd att kvarstå som kapten i regementets reserv (till 1908). M. var 1883-86 anställd i Kongoassociationens tjänst först som stations-, sedermera som distriktschef och grundlade bl. a. stationen Matadi. 1895-96 företog han en expedition genom Angola, Ovampo och Damaraland. Sina erfarenheter i Afrika har han skildrat i l:a delen af "Tre år i Kongo" (1888) och Resa i Afrika genom Angola, Ovampo och Damaraland (1899), hvarjämte han skrifvit ett litet häfte Om skidlöpning (1907).

Möller, Hjalmar August, geolog och botanist, f. 26 sept. 1866 i Ystad, blef 1887 student och 1903 filos. doktor i Lund. Han var amanuens vid botaniska institutionen där 1896-1900 samt vid Naturhistoriska riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter 1901-03, sekreterare och assistent vid Sveriges utsädesförening i Svalöf 1904 -06, vikarierande lektor vid högre allm. läroverket i Kalmar 1906-08 samt blef 1908 lektor vid högre allm. läroverket i Falun. Han vistades som Battramsk stipendiat 1897 på Java och i Burma och har företagit forskningsresor inom Sverige och grannländerna. Af utgifna skrifter må anföras Om Acerocarezonen (tills, med J. K. Moberg, 1898), Cladopus Nymani, eine Podostemacé aus Java (1899), Bidrag till Bornholms fossila flora: 1. Pteridofyter (1902), 2. Gymnospermer (1903), Löfmossornas utbredning i Sverige: i. Splachnaceæ (1911), 2. Cryphæaceæ och Neckeraceæ (1912), 3. Thuidiaceæ (1913). A. G. N.

Möller, Elis Essen-M., läkare, universitetslärare, f. 17 febr. 1870 i Jönköping, blef 1888 student i Göteborg, 1890 filos. kandidat, 1895 med. kandidat, 1898 med. licentiat och 1900 med. doktor (på afh. Studien über die ætiologie des Uterusmyoms), allt i Lund. Han var docent i obstetrik och gynekologi 1899-1901 och barnmorskelärare 1899-1908 i Lund samt utnämndes 1901 till förste innehafvare af den 1900 nyinrättade professuren i obstetrik och gynekologi vid universitetet där och till öfverläkare vid Lunds lasaretts obstetrisk-gynekologiska afdelning. Essen-Möller har gjort sig känd som en skicklig kliniker, utmärkt undervisare och flitig författare inom de vetenskapsområden han företräder. Hans viktigaste skrifter äro, utom den ofvan nämnda gradualafh. samt en mängd vetenskapliga uppsatser i in- och utländska medicinska tidskrifter, Bidrag till kännedomen om eklampsien (1908) och Studien über die blasenmole (1912). Ett aktningsvärdt antal afhandlingar har också skrifvits vid hans kliniker af hans lärjungar. Essen-M, blef 1902 led. af Fysiogr. sällsk. i Lund. Bvn.

Möller, Artur, tidningsman, författare, f. 23 febr. 1883 i Lund, student där 1900, filos. kandidat 1902, redigerade 1908 "Varia" och har därefter varit medarbetare i Stockholmspressen, sedan apr. 1911 som redaktör af "Figaro". Han debuterade med novellsamlingen Sena tiders barn (1904). Bland hans följande varmblodigt erotiska noveller märkas Det hvita djuret (1907), Förbrutet (s. å.), Kroppens komedier (1910), För båda könen. Satirer och kåserier (1911), Studentsynder (1912) och Fröken Viola och societén (1913) samt de båda samlingarna "elegier och epigram" på vers Minnena (1909) och Hemmet för min dröm (1912). Figurerna ur bohemoch studentlifvet återges med mycken säkerhet och kvickhet, ironi och godt humör; sin klinga för han både flinkt och fintligt. M:s finstämda lyrik visar i sin senaste fas psykologisk fördjupning och metrisk förnyelse. B. A-ie.

Möller, Katharine. Se Frydendahl, sp. 12.

Möller, Jens, dansk teolog, historiker, f. 19 mars 1779, d. 25 nov. 1833, blef teol. kandidat 1800 och adjunkt vid latinskolan i Slagelse 1802. Hans afh. Om den pragmatiske histories rette væsen, brug og misbrug (1806) belönades med Videnskaberres selskabs guldmedalj, och 1808 utnämndes han till teol. professor. M. var som skriftställare mycket produktiv och mångsidig. En stor del af hans afhandlingar inflöt i de af honom

Källa: Project Runeberg ·