Sida 484
New Jersey
6. George N., de båda föregåendes yngste broder, ärkebiskop af York, f. omkr. 1432, d. 1476, vann genom sin släkts inflytande snabb befordran på den andliga banan, blef 1458 biskop af Exeter och 1464 ärkebiskop af York. 1460--67 var han Englands kansler, intog under sin broder ”konungamakarens” strider med Edvard en vacklande och tvetydig hållning, var en kort tid 1470 Henrik VI:s kansler, utlämnade sedan denne till Edvard IV, men hölls likväl 1472-75 af Edvard i fängsligt förvar i Frankrike. 1--3, 5--6. V. S--g. 4. Kj. (V. S--g.)
Newington [njō′iŋtən], stadsdel i London, s. om Thames, i ”metropolitan borough” Southwark, som ”civil parish” 116,794 inv. (1911). Se kartan ”London, Inre staden”, EF6, till art. London.
Nevirnum, lat. Se Nevers.
Nevis, brittisk ö i Västindien, bland Små Antillerna, 3,5 km. s. om S:t Christopher under 17° 14′ n. br och 62° 33′ v. lgd. 113 kvkm. 12,945 inv. (1911, mest negrer), tills. med den lilla ön Redonda (5 kvkm.). Ön består af en smal kustremsa och ett enda, 975 m. högt berg. Hufvudprodukten är socker (jämte rom). Hufvudstad är Charlestown, på sydvästra sidan, med omkr. 1,100 inv. Ön upptäcktes 1498 af Columbus, koloniserades 1628 af engelsmännen och bildar med S:t Christopher och Anguilla ett ”presidency” i kolonien Leeward islands. (J. F. N.)
Nevis, Ben [ben ne′vis], berg. Se Ben Nevis.
Nevjansk (Ne′vjanskij zavo′d), stad i ryska guv. Perm, 100 km. n. n. v. om Jekaterinburg, på östra sluttningen af Uralbergen, i Nejvas folkrika dal. Omkr. 16,000 inv. (1897), hvaraf 3--5 tusen äro sysselsatta i järnverken. N:s järnverk grundlades 1699 och skänktes 1702 af Peter I till Nikita Demidov jämte en jordareal af 15,600 kvkm. Flera andra järnverk äro belägna i trakten, af hvilka de viktigaste äro Verchne Nejvinsk, Nejvo Rudjansk, Nejvo Sjajtansk och Nejvo Alapajevsk. J. F. N.
Nevjanskit [hårdt k] Haid. Se Osmiridium.
New Jersey [njō dʃə′si], förkortadt N. J., en af Amerikas förenta stater (se kartan till Nord-Amerikas förenta stater), mellan 41° 21′ 23″ och 38° 55′ 40″ n. br. samt 75° 35′ och 70° 53′ 39″ v. lgd, gränsar i n. till New York, i ö. till New York, från hvilket det skiljes genom Hudsonfloden, samt till Atlantiska hafvet, i s. till Delawareviken, i v. till Pennsylvania och Delaware, mot hvilka stater floden Delaware bildar gräns. Landet bildar ett slags halfö, som i s. slutar med Cape May och har en längd från n. till s. af 267 km. och en bredd från ö. till v. af högst 92 km. samt omfattar 21,299 kvkm., hvaraf 1,839 kvkm. vatten. Hela den östra kusten garneras af laguner, som skiljas från hafvet genom låga sandiga kustremsor (beaches) eller öar. Äfven södra kusten är låg med stora kärrmarker. Omedelbart bakom dessa alluvialbildningar ligger ett af tertiära sandaflagringar bildadt lågland, som vid floderna har träsk och moras, men eljest är bevuxet med barrskog och föga fruktbart. Bakom detta bälte går från nedre Delaware till Raritan bay (nedanför Hudsons mynning) ett annat, som består af kritbildningar och i Navesinkhöjderna innanför halfön Sandy Hook når 114 m. höjd och särskildt i s. v. är mycket fruktbart. Ännu längre in följer det s. k. triassic lowland, ett af triassandsten bildadt land af kullar (100--300 m. högt), som upptar en femtedel af staten. Öfver detta lågland höja sig flera basaltryggar, såsom Watchung mountains och de brant ned i Hudson stupande Palisades. I sin norra del täckes detta område med istidsaflagringar, som äro mindre fruktbara än de södra partierna. Slutligen upptas statens nordvästra del af det appalachiska bergssystemet med en rad parallella kedjor med riktning i s. v.--n. ö., skilda genom längddalar. De kulminera i High point (550 m.), det högsta berget i staten. I detta bergområde förekomma flera värdefulla malmer, medan slättområdet mellan Delaware och Raritan bay har stora lager förträfflig lera, och de södra kustslätterna äro rika på kvartssand, lämplig för glastillverkning. Bergstrakterna äro i stor utsträckning skogbevuxna (ek, hickory, bok, barrträd etc.). Hela statens skogsområde beräknas till omkr. 40 proc. af ytan. Af floderna märkas, utom Hudson och Delaware, Raritan, som utfaller i Raritan bay, samt Passaic och Hackensack, som mynna ut i Newarkviken. -- Klimatet är mera extremt, än man skulle vänta i ett kustområde. Atlantic city har i årsmedium 11,1°, i juli 21°, i jan. + 0,2° (ytterligheterna -14° och + 37°); nederbörd 1,183 mm. Det sumpiga kustområdet är hemvist för moskiter och malaria; det inre landet är sundt. Jordbruket är ganska stillastående: den odlade jorden lär vara föga större 1900 än 1850. Antalet farmer var 1910 33,487. De största skördarna lämna hö, potatis, majs, hvete, hafre och råg. Synnerligt rask tillväxt har däremot trädgårdsskötseln haft, och stora mängder trädgårdsalster produceras. -- N:s fisken äro mycket värdefulla; de sysselsatte 1908 7,231 pers. med 4,278 fartyg och båtar och afkastade öfver 3 mill. doll. De viktigaste mineralen äro järn, zink, mangan, talk, späcksten och grafit; men endast järn- och zinkgrufvorna bearbetas nu i större omfattning. Tillverkningen af tackjärn hade 1910 ett värde af nära 4,5 mill. doll., af raffinerad zink 1,85 mill. doll., af cement 3,78 mill. och af lergodsindustrien 18 mill. doll. Inalles skattades värdet af mineralprodukter till nära 31 mill. doll. N. är en af unionens mest industriidkande stater, och 10,7 proc. af befolkningen äro sysselsatta därmed (1909). Detta år funnos 8,817 fabriker med 326,223 arbetare och ett tillverkningsvärde af 1,145 mill. doll., förlagda företrädesvis i städerna Newark, Jersey city, Bayonne, Paterson, Perth Amboy, Camden och Trenton. De största produktionsvärdena kommo på textilindustrien (125,4 mill. doll.), petroleumproduktionen (70,7 mill.), malmers smältning och metallers bearbetning (144,7 mill.), framställningen af läder (29 mill.), kemikalier (35,6 mill.), m. m. Järnvägarnas längd var 1910 3,638 km.; dessutom funnos 2,110 km. elektriska banor och 281 km. kanaler (bl. a. Morriskanalen, se d. o.). -- Befolkningen utgjorde 1790: 184,139 pers., 1890: 1,444,933 pers. och 1910 2,537,167 (119 inv. på 1 kvkm.), af hvilka 26 proc. voro födda i utlandet (10,547 i Sverige), 89,760 voro negrer, 168 indianer, 1,139 kineser och 206 japaner. På 1880-talet grundlades i södra N. några judiska kolonier, bl. a. en större af baron M. von Hirsch. Katolikerna bilda det största
Källa: Project Runeberg ·
