Sida 152
9. Mikroskopet och teleskopet
liga synnervsnätet. På näthinnan afspegla sig de skådade föremålen i verkliga bilder, bvilka, liksom andra sinnesintryck, på oförklarligt vis genom nerverna telegraferas till hjernan och der utbildas till föreställningar. Men innan ljusstrålarna komma till näthinnan, måste de först gå igenom den ljusbrytande apparaten, som utom hornhinnan består af kristallinsen ocb glaskroppen. Den förre är en ytterst klar linsformig kropp, hvars främre yta är något minäre konvex än den bakre. Han ligger omedelbart bakom pupillen ocb är innesluten i en hinnartad och genomskinlig säck, linskapseln. Glaskroppen, som fyller rummet mellan linsen och näthinnan, är en geléartad, genomskinlig massa, äfven hon omgifven af en utomordentligt tunn hinna, glashinnan. De delar af ögats inre, som ej upptagas af kristallinsen och glaskroppen och af regn-bågshinnan delas i främre och bakre ögonkammaren, äro i stället fylda med en fullkomligt genomskinlig, färglös vätska, ögonvätskan. Baksidan af regnbågshinnan äfvensom den med henne sammanhängande kärlhinnans hela inre yta äro öf-verdragna med svart pigment, ett kornigt, svartbrunt ämne, som tjenar till att mildra ljusets inverkan på näthinnan. Den olika beskaffenheten af detta pigmentlager är orsaken till de olika färger, blått, grått, brunt, grönt, iris kan antaga. Antingen skimra nämligen pigmentcellerna igenom en i sig sjelf hvit regnhågshinna, hvarigenom hon får ett blått utseende, eller också innehåller iris sjelf en stor myckenhet pigment, hvarigenom hon förefaller brun, eller ock är hon mycket fattig på pigment, hvilket har till följd, att hon får en grönaktig färg. Medelst en mängd fina krets- eller strålformiga muskeltrådar, som iris innehåller, kan pupillen vidgas eller sammandragas.
Eör att kunna ses måste ett föremål vara upplyst. Det från hvarje punkt derå utsända ljuset genomtränger pupillen och alla de bakom liggande, genomskinliga delarna ända till näthinnan, men har på denna väg af hornhinnan, linsen, glaskroppen ocli kamrarnas vätskor blifvit till den grad brutet, att strålarna löpa emot hvarandra och slutligen förenas i en punkt. Denna punkt måste ligga rakt fram på näthinnan midt för pupillens medelpunkt, om ett tydligt och skarpt seende skall kunna ega rum. Bilderna stå upp- och nedvända på näthinnan, alldeles som i ea-mera obscuran är fallet. Detta har sin naturliga förklaring deruti,att de från föremålet utgående strålarna genom den af bryt-
Källa: Project Runeberg ·