Växternas skyddsmedel emot yttervärlden

händer det ej sällan, att man midt i sommaren finner reaumuriabladen formligen drypande af vatten, som omöjligen kan härstamma från den uttorkade jorden, utan måste ha upptagits ur luften medels bladens saltafsöndringar. Dessas förmåga att uppsupa vattengas är så stark, att man endast behöfver andas på en torr saltskorpa för att genast få den att flyta sönder. Att det på detta sätt upptagna vattnet kommer växten tillgodo synes bäst däraf, att en afskuren men för öfrigt oskadad gren kan lefva i öfver fjorton dagar, då däremot en gren från hvilken man aflossnat saltafsöndringarna vissnar bort redan efter ett par dygn, om den skiljes från moderväxten.

Samma skyddsmedel som hos Reaumuria finner man äfven hos ett par närstående arter, men i öfrigt synes detta sätt att värna sig mot torka tämligen sällan komma till användning. Anmärkningsvärdt är emellertid att de växter, hvilkas skyddsmedel utgöras af salt eller vaxafsöndringar, starkt förtjockad kutikula o. s. v., i regel äro hvad man kallar glatta. Deras blad och grenar äro ej beklädda med hår, hvilket däremot vanligen är fallet med de växter, som utan att äga någon stark eller förstärkt kutikula lefva i trakter, där luften tidtals är torr och jorden vattenfattig. Redan detta förhållande gör det ganska sannolikt att behåringen hos växterna är en anordning, hvars uppgift är att bispringa en allt för svag kutikula, då det gäller skydd mot förstärkt vattenafdunstning. Så är också fallet. De hårbildningar, hvilka härvidlag kunna komma i betraktande, äro emellertid endast sådana, i hvilkas celler urslemmet har försvunnit och ersatts af luft, men alldeles icke sådana, som äro fylda med urslem och cellsaft. Dessa senare kunna visserligen (genom afsöndring af eteriska oljor) medelbart bidraga till vattenafdunstningens minskande, men i och för sig äro de påtagligen lika skyddsbehöfvande som hvilka andra saltfylda växtdelar som helst. De luftfylda håren däremot, hvilka endast bestå af en torr cellvägg med af denna innesluten luft, lägga sig som en tät filt mellan den torra luften och de saftfylda väfnaderna och skydda dem mot uttorkning alldeles som ett torrt halmtäcke, lagt öfver fuktig jord, hindrar fuktigheten att bortgå från denna. Dessutom värkar hårbeklädnaden som en solskärm, hvilken så att säga bryter udden af solstrålarna,