Tillbaka Read Runeberg

Växternas skyddsmedel emot yttervärlden

Originalsida 41
Originalsida 41
Originalsida 40
Originalsida 41
40–41

Sida 41

5. Skydd mot köld

vattnets utträde ur cellen, men detta är visst icke alltid fallet.

Det framgår redan af det sagda i huru olika grad olika växter förmå uthärda köld. Ett besök i trädgården efter en frostnatt är tillräckligt för att ådagalägga detta: en köld, som ej gått ned lägre än till — 2 till 3° C, har dock varit stark nog att förstöra dahlior och gurkväxter, under det att däremot tusenskönor, narf m. fl. stå fullkomligt friska. Till och med samma växt kan allt efter som den odlas vid högre eller lägre värmegrader göras olika mottaglig för köld. Så har man funnit att groddplantor, som uppdragits vid 18—20° C, mycket lättare dukade under för köld än andra stånd af samma art, som fått gro vid 8° C, och några stånd af korsörten (Senecio vulgaris) och hvitgröet (Poa annua), som under december månad fördragit en köld af — 9° C, dogo, sedan de fjorton dagar varit i varmt rum, redan vid — 7° C. Hvad som härvidlag vållat skillnaden är svårt att säga, ty om några särskilda skyddsinrättningar mot köld, som utbildats i ena, men indragits i andra fallet, kan det ej gärna vara tal. Lika litet kan man hos många fjällväxter upptäcka några särskilda anordningar, som vore att uppfatta som skyddsmedel mot köld, ty just detta att ranunklar och gentianor uppe på fjällen genom köldens invärkan stelna, så att de bli spröda som is, visar bäst att dessa växter ej äga särskilda anordningar för att hålla kölden borta. En del växter från de varma delarna af Sydamerika, som i sitt hemland säkerligen skulle ha föga gagn af skyddsinrättningar mot köld, kunna dock i vårt land fördraga en temperatur af — 7° C, och på så lågt stående organismer, som de s. k. bakterierna, har ej en köld af — 113° C. något menligt inflytande. Man måste i sådana fall tänka sig att motståndskraften mot köld har sin grund i själfva urslemmet, hvars byggnad hos växterna ifråga ej förstöres genom de af kölden förorsakade fysiska och kemiska invärkningarna.

En annan omständighet, som ej får lämnas ur sikte, då det gäller växternas skydd mot köld, är att i trakter med kallt klimat själfva snön för växterna bildar det kanske säkraste värnet mot förfrysning. Snömassorna, hvilka som ett tjockt täcke breda ut sig öfver jordytan, hindra denna från att utstråla sitt värme i luften, som

Källa: Project Runeberg ·