Sida 167
2. Förvandlingar
167
mar från Saint 'Denis-hamnen till London, och många resande använde dem ännu, trots de regelbundna tågen med aeronefer eller med de elektriska jernbanorna under kanalen, per tunnel, eller öfver densamma per viadukt. Bortom Paris rådde samma lifliga rörelse, kanalen mellan de begge hafven, från Medelhafvet till Atlanten, hade för länge sedan ersatt den långa omvägen kring Gibraltar, och å andra sidan förenades Iberiska Republiken ( f. d. Spanien och Portugal) med vestra Algeriet (f. d. Marocco) medelst en metallrörledning, som ständigt trafikerades af tåg drifna af komprimerad luft. Paris och Chicago hade tolf millioner invånare, London tio, New York nio. Fortsättande med sin ständiga utbredning mot vester, sträckte sig då Paris från Marnes tillflöde bortom Saint-Germain. Alla stora städer hade växt på landsbygdens bekostnad; åkerbruket drefs medelst elektricitetsmaskiner; väte frambragtes ur hafsvattnet; vattenfallen och tidvattnet lemnade på ofantliga afstånd sin kraft förvandlad till ljus; de under sommaren magasinerade solstrålarne utdelades under vintern, och årstiderna hade nästan försvunnit, isynnerhet sedan underjordiska schakt ledde upp till ytan jordklotets inre temperatur, som tycktes outtömlig.
Men hvad är tjugufemte århundradet mot det trettionde, det fyrtionde, det hundrade, det tvåhundrade!
Man känner den arabiska legenden från Kazwini, berättad af en resande under tolfhundratalet, hvilken ändock ej kunnat ba någon egentlig föreställning om utsträckningen af naturens tidrymder.
«€En dag,” berättar han, "då jag färdades genom en mycket gammal och rikt befolkad stad, frågade jag en af dess innevånare, när den hade blifvit grundad. — Det är visserligen, svarade han, en väldig stad, men vi hafva ej en aning om, huru länge den funnits till, och våra förfäder voro i detta hänseende lika okunniga som vi.
Källa: Project Runeberg ·