Sida 40
TREDJE KAPITLET.
Seansen i Institutet.
Aldrig i mannaminne hade den ofantliga hörsalen, som
var uppförd mot slutet af tjugonde århundradet, varit så tätt besatt. Det hade bokstafligen varit omöjligt för en enda person till att få plats der. Amfiteatern, logerna, tribunerna, gångarna, korridorerna, trapporna, dörröppningarna, till och med trappstegen till ordförandestolen voro fulla af åhörare, sittande eller stående. Man märkte i salongen presidenten för Europas Förenta Stater, som också var president för franska republiken, italienska och spanska republikernas presidenter, indiska general-ambassadrisen, britanniska, tyska, ungerska och moskovitiska republikernas ambassadörer, konungen af Kongo, presidenten för administratörernas komité, alla ministrarne, prefekten för internationella börsen, kardinal-ärkebiskopen af Paris, generaldirektrisen för telefonoskopien, general-direktören för luftseglingsverket och för de elektriska vägarna, de förnämsta astronomerna, kemister, fysiologer och läkare från hela Frankrike, ett stort antal af statens administratorer, flere ryktbara skriftställare och konstnärer, med ett ord den mest utvalda samling af representanter för vetenskap, politik, handel, industri, litteratur, för alla former af mensklig verksamhet. Nämnden var fulltalig; ordförande, vice-ordförande, sekreterare och anmälde talare; men de voro ej som förr kostymerade i gröna frackar eller utstyrda med
chapeau-claque och forntida värjor; de buro helt enkelt (80)
