Sida 177
2. Förvandlingar
177
hvart och ett innehållande jemt tretton veckor. Nyårsdagen var festdag och räknades ej. Skottåren hade två sådana dagar. Veckan hade bibehållits. Alla år började på samma dag, måndagen, och samma datum öfverensstämde oföränderligt med samma dagar i veckan. För hela jordklotet började året med den dag, som förr kallades 20 mars. Tideräkningen var rent astronomisk. Rationella principer hade slutligen segrat öfver alla de forna kalendrarnes bizarra fantasier. .
Frankrikes, Europas och hela jordens geografiska utseende hade modifierats under århundradenas lopp. Hafven upptogo nu fastlandens plats, och nya bottensatser på djupet öfvertäckte de försvunna tidsåldrarna, bildande nya geografiska lagar. På andra ställen hade fastlandet intagit hafvens plats. Vid Rhones mynning, till exempel, hade fasta landet fortsatt med att sträcka ut sig mot söder; i Italien hade Pos delta bredt ut sig.i Adriatiska hafvet, liksom Nilens, Tiberns och andra floders i Medelhafvet. Annorstädes hade dynerna ökat fastlandets omfång. Kontinenternas och hafvets utsträckning hade till den grad förändrats, att det skulle vara absolut omöjligt att komma till rätta med de gamla historiska kartorna.
Det är ej längre i femhundraårs-perioder som jordens historieskrifvare böra räkna, såsom araben från tolfhundratalet, hvars saga vi nyss berättat; det räckte knappast att tiodubbla denna siffra, för att få en tidrymd, som märkbart förändrar jordens utseende, ty fem tusen år äro endast en liten bölja på tidsåldrarnas ocean. Man måste räkna i perioder af tio tusen år för att få se samtliga kontinenter nedsjunka till hafvets botten och nya verldar höja sig i sol. ljuset, efter en serie af förändringar hos jordskorpan, hvars tjocklek och täthet variera på olika trakter och hvars tryck på planetens ännu elastiska och föränderliga kärna försätter de mest vidsträckta landskap i oscillation. En ringa för t
Källa: Project Runeberg ·