Sida 20
2. Kometen
20
norrsken af nytt och okändt slag, ett slags jättelik himmelsk solfjäder med sju armar, sju grönaktiga strålar i rymden, som tycktes bryta fram från en härd dold under horisonten.
Ingen tviflade på, att detta fantastiska norrsken var sjelfva kometen, desto hellre som man ej kunde upptäcka den gamla kometen på någon punkt af himmelen. Dess skepnad skilde sig betydligt, det är sant, från alla :kända former af kometer, och den mystiske främlingens strålande bild var verkligen så oväntad som möjligt. Men dessa gasbildningar äro så bizarra, så nyckfulla, så mångformiga, att allt syntes möjligt, och det var dessutom ej första gången som en komet presenterade sig på detta sätt. Astronomiens annaler omnämna bland annat en ofantlig komet med sex svansar, iakttagen 1774 och som vid denna tidpunkt gaf anledning till allehanda utläggningar. En högst pittoresk teckning af ett ögonvittne, astronomen Chéseaux i Lausanne hade då för tiden presenterat den för allmänheten. Men ' äfven om man aldrig förr sett någon liknande, måste man ju böja sig inför det obestridliga faktum man hade för ögonen.
Då efter solnedgången dessa sju strålar börjat flamma på östra delen af himlahvalfvet, var kometens kärna fullständigt dold under horisonten, med den följd att ingen hade kunnat bestämma deras sammanbindningspunkt, den källa hvarifrån de utströmmade. Vinkeln de bildade öfver himmelen öfversteg 60 grader, och solfjädern täckte en hbetydlig del af himlahvalfvet, men lät stjernorna glimta fram genom sin transparenta yta och isynnerhet i de öppna fälten mellan strålarna.
Långsamt och majestätiskt bredde sig solfjädern öfver himmelen, en ännu ej skådad, öfverväldigande stjernbild. Med oro väntade man det ögonblick, då man kunde varseblifva dess brännpunkt, och man hade en obestämd aning om, att den stunden skulle beteckna början till den förutspådda katastrofen; fastän man bäfvade härför, skulle man
Källa: Project Runeberg ·