Read Runeberg

Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria

Originalsida 90
Originalsida 90
Originalsida 90
Originalsida 91
90–91

Sida 90

II.

ligger. Magistraten ville icke hafva sig detta tillskrifvet och ville därför anmäla det nu.»1

Af det svar, Rålamb redan d. 19 i samma månad till magistraten affärdar, ser man, både att han är vred och att han vill låta dem veta det. Hvad som anmärkts, yttrar han, är nog illa; men hvarför dömer då *»j rådhusrätten till poenam inflictivam corporis, om arbete fattas, såsom kungl. bofrätten gör? Redan hade han tillsatt två kommissioner och för snart ett år sen, den tredje, »utaf eder, gode herrars och mäns egna medel»; men intet göres. Först den 10 augusti efter hans särskilda påminnelse hade den sistnämnda gripit sig an med verket; nu hade de väl den 10 januari ändtligen inkommit med sina observationes, men dessa hade varit så ofullständiga, att han, som just då skulle resa till riksdagen (i Halmstad) ej däraf kunde betjäna sig utan måste åter-leverera dem. Sedermera hade han intet afhört. Han ämnade ej åtaga sig att med sin person »supplera de sysslors förrättande, som 1, gode herrar, förmenen vara mödosamma», vore heller icke alltid skyldig att göra påminnelser uti de stycken, magistraten själf ex officio borde tillse. Men toge sig någon af magistraten »ensidig disposition», borde magistraten kollegialiter däremot inskrida; där skulle han »alltid finnas villig och vederredo att styrka dem uti allt det som således till H. Kungl. Maj:ts tjänst och stadens nytta lända kan, så att en sådan gensträfvig' verklig skall förspörja, att han magistratens autoritet och myndighet icke impune hafver försökt eludera».

Att med denne »gensträfvige» de la Vallée är menad, kan icke vara tvifvelaktigt. Skrifvelsen ger intryck utaf att Rålamb visserligen å ena sidan är missnöjd med magistraten och dess gnat, men att han å andra sidan icke längre hyser det förtroende till de la Vallée, som han tidigare ägnat honom. Detta blef dock af mindre betydelse för de la Vallée, enär Rålamb redan samma år lämnade öfverståthållarebefattningen; men magistraten nedlade icke vapen. Kvarnprivilegieaccisens afskaffande 1681 har antagligen stått i sammanhang med den senaste Rålambska kommissionens verksamhet och innebar tydligen för de la Vallée ett nederlag,

1 Af tukthusboken för detta år finner man, att fångarnes underhåll under året medfört en kostnad af 726 dir, därtill kommit »e. o. expenser: 31 dir», tillsammans 757 dir, under det deras arbete inbragt blott 625 dir 23 öre. Staden hade fått bestå skillnaden. Personalen under året (1678) uppgifves sålunda:

jan................................... 3 män 18 kv.

febr.................................. 7 » 23 »

mars...............................11 » 37 » (4 m. rymt)

april.............................. 8 » 32 » ( » » )

maj................................... 1 » 35 »

juni.................................. 2 » 30 *

juli.................................. 1 » 25 »

aug................................... 6 » 33 »

sept.................................. 5 » 38 »

okt................................... 6 » 29 »

nov................................... 6 » 32 »

dec................................... 7 » 29 »

Kvar ultimo dec. 3 män, 3 pojkar och 20 kvinnor. Längsta fängelsetiden för någon bland dessa angifves för en kvinna, som insatts d. 11 nov. 1676.

Källa: Project Runeberg ·