Sida 248
III.
verket skulle vilja ock än mindre med skäl kunna påstå, att staden med dess kännbara kostnad skall hålla dem arbetare till banda, då staden kan genom den med tukthusfångarne nu vidtagna förflyttning vara ocb framdeles blifva den kostnaden kvitt.»
Arrendatorerna af spinnhuset hade nämligen förbundit sig att så länge deras arrende varade bestå dessa fångar »med säkra och tjänliga rum» vid spinnhuset, hålla betjäning till uppsikt öfver dem, bestå dem beklädning ocb fångtraktamente samt draga försorg om deras själavård ocb skötsel, mot i ett för allt 1800 dir kmt, däruti inbegripna 600 dir kmt, som tukthusskrifvaren hade, ocb därjämte rätt för arrendatorerna att använda två separationsvaktkarlar. Väl hade detta aftal slutits »Kongl. Kommercekollegio ovetterligen»; men i anledning af »då presserade behof af kommisskläde» hade kollegiet låtit därvid bero.1 Genom k. brefvet den 5 juli 1762 bestämdes dock nu, att, ehvad författning gjorts eller kunde komma att göras med tukthusfångarne, salpeterverket å Kungsholmen skulle äga företrädesrätt till deras begagnande; i enlighet hvarmed öfverståthållaren den 27 aug. samma år befallde magistraten dit aflämna dem. Men någon åtlydnad häraf torde icke kafva följt. Man befaller väl hit och dit; men de befallda låta sakerna gå, som om ingenting befallts, och de befallande våga icke eller vårda sig icke om att skaffa sina befallningar åtlydnad.
Vid 1765 års riksdag skilde emellertid ständerna förutnämnda arrendatorer från spinnhusarrendet från och med den 1 oktober 1766; och sedan sekreta utskottet genom skrifvelse den 14 oktober sistsagda år tillstyrkt åtgärder rörande så väl salpetersjuderierna i gemen som i synnerhet det å Kungsholmen »för drifvandet däraf till kronans förmån», bestämde Kungl. Maj:t, med hänvisande till sitt beslut den 5 juli 1762 och med afslag å magistratens anhållan att för salpeterverket få nyttja ifrågavarande fångar, i skrifvelse till öfverståthållaren den 21 nov. s. å., att tukthusfångarne, som den 1 april 1767 skulle aflevereras till hof-rådet Ehrenreich att af honom framgent nyttjas vid salpeterverket å Kungsholmen, skulle efter sagda tid af honom »härbergeras, underhållas och vårdas» utan vidare afgift af Stockholms stad än 600 dir smt om året och tillräcklig stadens vakt öfver dem, därtill Ehrenreich på sekreta utskottets föreställning »sig begifvit».
I enlighet härmed lät k. kommersekollegium tillsäga magistraten att från spinnhuset afhämta »tukthusfolket». Efter begärdt företräde anmälde då »en af magistratens medel» för kollegiet, att magistraten ej vore i stånd att genast emottaga »detta folket», emedan inga anstalter voro till hands att kunna förvara dem och dessutom vid 1766 års riksdag en sådan författning vore tagen, att magistratens omsorg för detta
1 Se beträffande dessa och här nedan följande förhållanden hithörande handl, i riksarkivet: en p. m. 1770 från k. kommersekollegium, en skrifvelse från Stockholms stads byggnadskollegium den 31 juli 1770 till stadens magistrat, en skrifvelse från k. kommersekollegium den 11 okt. 1770 till justitiekanslern; ett förhörsprotokoll af den 27 juli 1771 undertecknadt af Abr. Wallenqvist; en just.-kanslerns p. m. till K. Maj:t jan. 1772; tukthusfångarues klagoskrift okt. 1772 och k. krigskollegii förklaring den
7 okt. 1772; samt i Stockholms magistrats arkiv sagda
mvndighets
skrifvelser till
öfverståthållareämbetet den 26 juni och den 6 nov. 1772 samt öfverståthållareämbetets skrifvelser till magistraten den 29 jan. och den 12 dec. 1772.
Källa: Project Runeberg ·