Sida 254
III.
mening i saken. Det tinner ostridigt, att fångarne ej böra sakna hvad dem efter författningarna bestås till kläder och underhåll, därför att Ehrenreich ej vill eller ej kan därom på 1766 års villkor besörja. När han brustit och brister i sina skyldigheter mot fångarne, synes hans rättighet till dem och deras nyttjande tillika förfalla. Och som Stockholms magistrat njöte och disponerade spinnhusfonden med villkor att därför vårda och underhålla samt kläda dessa fångar, i följd hvaraf magistraten icke syntes äga att vare sig genom Ehrenreich eller någon annan annorlunda därom betinga eller besörja, än att fångarne i rättan tid och till fullo undhngo hvad dem tillkomma borde; så syntes det kollegiet som om magistraten ej skäligen kunde undandraga sig att vid så fatta omständigheter dem af Ehrenreich återtaga och godtgöra dem, hvad de hade att fordra för saknad beklädnad. Först den 26 okt. expedieras denna kollegiets skrifvelse. Man efterser med ifver i justitie-kanslerns diarium för denna dag, hvilka följder den hade. Diariet meddelar oss det i följande anteckning: »ad acta,, sedan härvid ej något vidare kan åtgöras».
Redan den 27 april 1770 likasom ock den 29 jan. 1772 hade öfverståthållaren, i anledning af Lalins ofvan omförmälda klagomål, affordrat magistraten förklaring i ärendet, utan att denna myndighet dock vårdat sig om att afgifva någon sådan. Kommersekollegium, som ock länge väntat på ett aifordradt utlåtande, förlorar tålamodet och hotar i sin senaste skrifvelse af den 16 jan. 1772 att anmäla förhållandet hos K. Maj:t. Möjligen är det detta, som åstadkommer, att magistraten den 26 juni 1772 ändtligen bekvämar sig att svara. Det gäller ett densamma delgifvet, till K. Maj:t af kommersekollegiet den 11 maj 1771 öfverlämnadt förslag, att till förbättrande af hushållningen å stadens spinnhus tukthusfångarne skulle dit återflyttas och äga lika villkor med de öfriga spinnhusarrestanterna mot det, att staden till spinnhuset halfårsvis betalte »en medelmåttig summa» och ökade separationsvakten med två vaktkarlar. Magistraten protesterar i sitt utlåtande emot billigheten af att staden skulle bekosta tukthusfångarnes underhåll. »Tukthuset här i staden», yttrar den, »finnes icke grunda sig på någon mer eller mindre afgift af stadens kassa utan är ifrån dess första början gjord i afsikt på förmodad vinning och båtnad för barnhuset, så att fångarne skulle genom arbete förtjäna föda och kläder för sig själfva samt öfverskottet af deras förtjänst komma barnhuset till godo, och att uti berörda tukthus skulle intagas lättingar och vanartiga personer, som här i staden funnos, men dock i förra och senare tider fångar kommit och ännu komma till detta tukthus ifrån andra rikets städer och provinser samt af andra domstolar utom Stockholm till arbete ditdömas antingen på lifstid eller vissa år, hvilka så beskaffade fångar, dem staden icke synes böra emottaga och underhålla, som ock det förordnandet af Karl
hade förskotterat Lalin 200 dir kmt, hvilka skulle med fångarnes spanad hetalas; och hade Lalin förbjudit vaktmästaren mottaga spanad af någon annan fabrikör, förrän Österbergs fordran gäldats. — Ber. undertecknad Joh. B. Fries och J. P. Lagerbaum; finnes å riksarkivet. Uppgiften om underhållet, »som då utgjorde 1 dir 28 öre på person», torde afse hvad hvar fånge hade att fordra på grund af icke utbetalda under-hållspenningar.
Källa: Project Runeberg ·