Tillbaka Read Runeberg

Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria

Originalsida 310
Originalsida 310
Originalsida 310
Originalsida 311
310–311

Sida 310

III.

V

298

fäldt härberge, som oaktadt all möjlig eftersyn måste blifva osundt och skadligt». Han anser därför ännu tvenne rum böra af segelduksfabriken afstås. Kostnaden för deras apterande kunde ej blifva stor: dörrar beböfde igenmuras ät fabriks- och upptagas åt smedjegårdssidan samt trägolf inläggas i stället för tegelstensbotten, där likasom i arrestrummet för män. Då öfverståthållaren, baron v. Essen »redan ihugkommit dessa uslingar med någon förmån, i anseende till sängkläders förskaffande, då de förut ej haft annat än blotta träbänkarna till hviloställen», kunde väl ock antagas, att, »såvida dessa arrestram tillhöra Stockholms stad, som dem alltid underhållit.», den omsorg häråt ägnades, som fångarnes förnödenhet kräfde.

Med fängelset på Vaxholm1 vore ändå sämre beställdt. »Uti hvälfdt och horisontellt vid fästningsvallen befintligt nog lågt rum, där sängarna, som för fångarne äro inrättade, måst i brist på tillräckligt utrymme inredas ofvanpå hvarandra, af 13 alnars längd och 6 alnars bredd, förvaras både vinter och sommar ett antal af sällan ringare

men väl utöfver 20 personer, mest sådana, som på tid äro dömda att vid fästningen arbeta. — — Sjuka och friska dela här lika öde och

måste hela arbetstiden på blotta uppslagna träbänkar taga deras hvila.»

För trenne års tid béstodes en arbetsfånge en tröja och ett par byxor af vallmar, en skjorta, ett par strumpor och ett par skor; de som ådömts ett eller ett hälft års fängelse åtnjöte ingen beklädnad. I medikamentspenningar hade enhvar om året en skilling och fyra runstycken. Han föreslår fängelsets tillökning med ännu ett rum samt anskaffande af 24 halmmadrasser och ryor.

Beträffande förhållandena i Upsala län inberättar landshöfdingen Erik af Wetterstedt, att i Upsala slott fyra arrestrum funnos. Af

dessa lågo två i understa våningen af norra tornet, inom ett yttre rum, som nyttjades af vaktknekt arne; båda voro belägna ofvan jord, hade trägolf, voro hvälfda, hade hvardera »sin kammarspis, ett fönster och en rymlig hvälfd nisch på inre sidan af rummet för fångarnes bekvämlighet med dörr emellan». Yttermurarnas tjocklek gjorde rummen mindre ljusa. Där inne funnos nödiga liggbänkar eller britscher. Innanför hvart af dessa tvenne rum funnes ett mörkt kallrum, som brukats för svårare fångar. Både fönster och skorstenar voro försedda med järngaller, dörrarna med järnbommar och lås. Utanför norra rummet, manfolksarresten, funnes en liten gård, 20 alnar lång och 7 alnar bred, inhägnad med en 5V2 aln hög palisad och afsedd dels att hindra obehörig kommunikation med fångarne, dels ock att bereda dem tillfälle att under behörig tillsyn hämta frisk luft. En liten inhägnad af spetsade ribbor fanns ock framför det östra rummets fönster. De två återstående arrestrummen voro i godt stånd, lågo i lilla slottsflygeln åt norr och nyttjades för »vattendrickare, ett för hvardera könet». Men då dessa rum voro upptagna, fanns för fångar »af bättre stånd än de uslaste i landet» likasom ock för dödsfängar, hvilka dock »väl behöfde med samlade tankar bereda sig till det dem förestående viktiga steg», intet

1 Ännu en fångar.

>fästning», Dalarö skans, låg inom länet.

Där förvarades doek inga

Källa: Project Runeberg ·