Sida 434
VIII.
frisk luft saknades. Så var ock förhållandet i Stadshusets häkte för dem, som vid södra förstadens kämnersrätt tilltalats. Här funnos två rum för fångar af »bättre folkklasser» och dessutom 13 andra, några låga och trånga, andra rymliga och luftiga. I Gäldstuguhäktet vid Hornsgatan funnos 15 rum, i allmänhet försvarliga; en trädgård där bredvid hade inköpts för att bereda fångarne tillfälle till utevistelse. Bakom detta hus hade det fordom i södra stadshuset anordnade särskilda häktet för manufakturarbetare, däruti de höllos att med arbete aftjäna åsamkad skuld hos mästare och fabrikörer, nu inredts i en särskild byggnad, däruti utom boningsrum funnos fyra arbetssalar. Livijn, som benämner det ett bysättningshäkte, anmärker, att arbetarne därstädes voro blott få. Möjligen kunde det med mera skäl nämnts en tvångsarbetsanstalt. Då sju år senare förberörda i 3 § af 4:e art. i hallordningen af den 2 april 1770 stadgade arbetsskyldighet för fabriksarbetare upphäfdes — genom k. f. den 29 okt. 1842 —, minskades arbetspersonalen än mera; den utgjorde under närmast följande åren blott 7 personer mot 20—30 förut. På ansökan af fabrikssocieteten i Stockholm medgaf K. Maj:t i bref af den 3 nov. 1846 anstaltens indragning.
Ett annat häkte och af vida äldre anor hade redan något tidigare upphört. Genom k. brefvet den 8 sept. 1824 hade nämligen med af-seende å olämpligheten däraf, att en del af kungl. slottets flyglar begagnades till arrestrum, förordnats, att med ingången af november månad s. å. allt begagnande däraf till sådant ändamål skulle upphöra samt att därstädes förvarade personer borde till andra förvaringsrum förflyttas. Därmed tillintetgjordes sista spåret af det gamla, med anor från medeltiden försedda fängelset i Stockholms slott.
Såsom räknadt bland stadens häkten nämner Livijn äfven Smedje-
Källa: Project Runeberg ·