Read Runeberg

Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria

Originalsida 486
Originalsida 486
Originalsida 486
Originalsida 487
486–487

Sida 486

IX.

förestå vederbörande tjänster. Och slutligen anlitas ock för ifrågavarande ändamål dels de akademiskt bildade män, som vid centralfängelserna anställts för fångarnes undervisande, dels ock de mest förtjänte af underbefälet, hvilka genom framstående egenskaper tillvunnit sig sina öfverordnades förtroende. Underbefälets anlitande i förevarande fall torde växa i betydelse, sedan, såsom under senaste åren skett, flera unga män efter aflagd studentexamen ägnat sig åt fångvårdens tjänst genom att emottaga anställning bland underbefälet i fångvårdsstaten för att därifrån vidare tjäna sig upp.

Genom folkskoleväsendets fortsatta utveckling och inrättandet af arméens rekrytskolor har någon åtgärd för teoretisk utbildning af aspiranter för fångvårdens bevakningspersonal fullkomligt öfverflödiggjorts. Bildningsgraden inom de samhällsklasser, från hvilka denna personal i allmänhet rekryteras, är ganska tillfredsställande. Det har blott gällt att kunna få de bättre, äfven sedligt utvecklade krafterna därinom att ägna sig åt fångvårdens just för dem särskildt ansträngande arbetsuppgifter. Detta var dock omöjligt utan att man jämväl kunde erbjuda dem en aflöning, med hvilken de billigtvis kunde vara belåtna. Fångvårdsstyrelsen ingick därför år 1889 till K. Maj:t med förslag till förbättring af bevakningspersonalens lönevillkor; och sedan riksdagen 1890 godkänt detsamma samt K. Maj:t i enlighet härmed 1891 höjt jämväl den på extra stat anställda personalens aflöning, har förberörda önsk-ningsmål i betydande mån vunnits.

Genom k. brefvet den 27 jan. 1888 har en för hvarje grad likformig tjänstedräkt fastställts för de vid fångvården anställda tjänstemän och betjänte. Och då det måste vara af största vikt, att bevakningen vid fångvårdsanstalterna i möjlig mån fästes vid dessa, har K. Maj:t på styrelsens förslag under de senaste åren ej mindre efter riksdagens därtill gifna bemyndigande anvisat nödiga medel för fortsatt inredande af bostäder inom fängelseområdet åt bevakningen, än äfven tillåtit styrelsen att vid de centrala anstalterna upprätta särskildt för bevakningspersonalen afsedda bibliotek, hvarigenom deras benägenhet för ett fortgående bildningsarbete kan vare sig väckas eller underhållas och främjas.

För vidmakthållande af fångvärdsbefälets och öfriga mera betungade tjänstemäns spänstighet vid utöfningen af sina befattningar har fångvårdsstyrelsen till K. Maj:t ingifvit förslag om rätt till semester för visst antal af dem under en månad hvarje år. Med gillande af detta förslag har K. Maj:t därom ingifvit proposition till nu (1895) sammanträdande riksdag, som dock icke bifallit densamma.

Ett annat för hela fångvårdsförvaltningen angeläget önskemål har varit åvägabringandet af en tryckt samling af densamma rörande författningar och föreskrifter. I den mån dessas antal ökats har ock möjligheten för tjänstemännen att behålla dem i minne likasom ock att i rätta stunden ägna dem behörig uppmärksamhet i icke ringa grad försvårats; det har i icke få fall utrönts, att. obekantskap med eller förgätenhet af gifna föreskrifter varit anledningen till ett stundom anmärkt vacklande eller felaktigt till vägagående i tjänsten. Efter af K. Maj:t den 20 maj 1887 erhållet tillstånd vidtog därför fångvårdsstyrelsen för-

Källa: Project Runeberg ·