Sida 143
7. Ur tidens krönika
AGITATIONEN MOT SCOTT.
143
Crusenstolpe förstår ej, att nationen håller sig lugn och »låter honom onäpst vandra midt ibland sig samt afhör om icke utan äckel, åtminstone utan högljudda utbrott af rättmätig förtörnelse de diatriber mot sina vedersakare, som herr Scott tillåter sig i tal, i skrift och från sjelfva predikstolen».
Hufvudpunkten i angreppet låg emellertid deri, att Crusenstolpe pästod, att Scott vore besoldad. Han användes af regeringen till att fanatisera nationen. Religiös fanatism dödar politisk eftertanke, och — sade Crusenstolpe med en släng åt katolikerna, särskildt åt Studach, kronprinsessans biktfader — dessutom erkänna metodisterna öronbikten!
Öronbikten ålade dem att yppa hvad de kände icke blott om sig sjelfva, utan om alla andra. »Och posito, att de högvördige fäderna — det vare sig apostlarne Studach och Scott eller några andra — stå i förhållande till vederbörande på samhällets höjder, så har man der skaffat sig gratis ett ganska väl organiseradt och vidt utgrenadt kun-skaperi.» *
Att intoleransen eggades af ett sådant språk är klart. Härtill kommo underrättelser från Småland om predikosjukan. Freja innehåller den 18 mars en uppsats om Läsarefanatismen i Småland. »De ligga» — heter det — »dessa olycklige, som enligt egen och de åhörandes utsago hafva den helige ande i kroppen, tre à fyra i samma säng, mest unga qvinnor, och börja efter våldsamma ryckningar, som tyckas hota att i hvarje ögonblick åtföljas af döden, långa tal, hvaruti verldens undergång och förstörelse om tre à fyra år förespås, hvarför den talrikt församlade folkskaran uppmanas att ej befatta sig med något annat än att läsa bibeln och sjunga psalmer.» Och öfverallt, äfven i den uslaste lilla koja, egde man Scotts porträtt, frälsaren som man tillbad. Scotts bild kysses »på alla sidor» — säger Freja — »så att huru mycket än originalet uppsnusas här i Stockholm, är detta likväl ett intet mot det snus och den tobakssås, hvarmed kopian öfver-höljes i Småland. Han är, enligt den allmänna rösträtten derstädes, ingen annan än Jesus Kristus sjelf, och en omvänd hade till och med gått så långt i sin ifver, att han, efter att på ett stort ark karduspapper hafva klistrat porträttet, tillritade med en grof penna måge, armar och ben, hvar-
* På teatern i Kirsteinska huset spelades det franska dramat yésuiten den 10 mars 1842, och der imiterade O. U. Torsslow på det mest illusoriska sätt Scott i jesuiten Juilacins roll.
Källa: Project Runeberg ·