August Blanche och hans samtid

160

UR TIDENS KRÖNIKA.

julklappar åt de fyra gamla stånden, i Adeln vill han gifva det sunda förnuftet, säger han, för att deremot kunna krossa sina maskstungna sköldar. Presterna vill han lära att hålla kappan blott på en axel. Borgarne vill han lära att riktigt varmt känna den vigt, som de fosterländska banden ega framför ordensbanden. Gubbarne i bondeståndet tilldelar han förmågan att lika lätt tåla hofröken som klubbröken. Slutligen hoppas han, att stånden måtte få kraft att resa sig på två ben och skåda det fria ljuset, »i stället för att i evighet kräla kring på fyra».

Den 14 januari 1840 utblåstes den märkliga och efter-, längtade riksdagen. Freja hade helsat det nya året med en uppsats, hvari hon undrade, hvilka anletsdrag det egde. »Dinglar den röda frihetsmössan verkligen på hans nacke, eller glimmar ännu derifrån den trygga konungakronan?» Ett ögonblick såg det ut, som bure han jakobinmöfsan. Friherre af Nordin och hans hemska koalition gjorde väl fiasko, och sjelf drog han sig tillbaka, men detta blef intet nederlag för det starka oppositionspartiet. Öfverallt i utskotten fick det majoritet. Anckarsvärd blef ordförande i konstitutionsutskottet; Palmstierna, landtmarskalken, önskade abdikera; regeringen blef så fullständigt som möjligt slagen, och Åkerhielm, det verksammaste och mest begåfvade statsrådet, miste kontenansen och visade sig vid taffeln »blek», säger Palmstierna, »och mot sin vana mållös».

Alla konungens rådgifvare anhöllo om sitt afsked. En permanent ministerkris inträdde och blef kronisk. Ingen tordes bära den tunga bördan af en portfölj. Då föreslog Freja, att ministéren skulle hemtas från »de monarkiska principernas land, Månen, ty» — sade hon — »dess invånare taga ej, i likhet med demagogerna, sin belysning från sig sjelfva, utan från den allenastyrande solen.»

Kungen sjelf utsattes för de häftigaste angrepp. Man ville ej pensionera de afgående statsråden; skulle de pensioneras — tyckte en och annan — borde de ock på samma gång utdrifvas ur riket!

Naturligtvis efterkom man de önskningar, som fram-stälts angående Regeringsformens 107 §. Sedan konstitutionsutskottet afgifvit sitt déchargebetänkande, innehållande etthundratre anklagelsepunkter, stälde man samme olycklige statsråd inför riksrätt.