Sida 275
13. Blanche på Malmgården och på valmöten
BLANCHE OCH MATHILDA EBELING.
275
hon under Garcia utbildade sin röst. Garcia skref om sin elev följande: »Elle deviendra, je 1'espère, une des gloires de son pays.» *
Snart fann hon i Blanche en mycket ifrig beundrare. Qvick, rikt begåfvad, välbildad och vacker, egde hon nästan allt, som August Blanche älskade. Dessutom trodde man ganska allmänt i Sverige, att hon skulle öfverglänsa den stora Jenny Lind. Förbindelsen mellan dessa två, sångerskan och diktaren, var sålunda i hög grad liflig och intim. Ja, det berättas, att hade Blanche kunnat gifta sig, då han såsom ung litteratör bodde på Malmgården, skulle det icke alls varit omöjligt, att det skett, och att den
* Mathilda Ebeling uppträdde offentligt första gången på en soaré i Kirsteinska huset. Sälen fullsatt — tack vare fribiljetterna. Endast åtta biljetter voro sålda. J. M. Rosén kom henne att tänka på sin röst. Han föreslog henne en gång att sjunga. Hon svarade, att hon icke hade röst. För att öfvertyga henne tog han Schuberts Ständchen, som låg på pianot, ackompagnerade — och hon stämde in — »huru behöfver jag icke säga dem, som hört henne». Sedermera sjöng hon Adalgisa i Norma, der Jenny Lind hade titelrollen. I Blanches festspel, Tegnérs minne, spelade Mathilda Ebeling sånggudinnan.
Mathilda Ebeling.
Källa: Project Runeberg ·