Sida 25
1. Barndomsår och barndomsintryck
BLANCHE OCH LATINKT.
25
och hans hjeltar voro Harald Hildetands kämpe Ubbe, som gick så hårdt fram i Bråvalla slag, att 'bloden rann som bäckar i sanden', och Hannibal, som från Italien sände 40,000 slagne romares ringar till Kartago. Bevandrad i de nordiska kunga- och vikingasagorna, var han dessutom den förste i att arktals citera Mazarinis och Rinaldinis hjeltedater, oberäknadt de tårar han fällt vid Lafontaines romaner och den hufvudvärk han i åtta dagar burit efter genomläsandet af Munken.»*
Kändt är, att Blanche äfven senare under mannaåldern bibehöll samma ovilja mot de döda språkens studium. Han uttrycker sin förvåning öfver det herskande skolsystemet, då han i sin roman Flickan i Stadsgården låter Pauli inleda ett samtal med vännen Axner om undervisningen. Pauli frågar: »Kan du tyska och franska?» — Axner: »Nej.» — Pauli: »Hvarför få vi icke lära det?» — Axner: »När man kan latin, så kan man allt annat, säger magistern.» — Pauli: »På det viset skulle man aldrig hinna lära sig de lefvande språken; — hör du, finns det något land der man talar latin?» —• Axner: »Nej, inte det jag vet, åtminstone inte sedan romarne lefde.» — Pauli: »Äro inte romarne döde, lefva inte tyskarne och fransoserna?» — Axner: »Jo bevars.» — Pauli: »För att nu hinna lära sig tala med de döde så får man inte lära sig tala med de lefvande —- är det inte åbers det?» — —■
Här ega vi förklaringen till hans ställning i latinfrågan vid 1862—63 års riksdag. Latinet vill han öfverflytta till skolans högsta klasser, grekiskan och hebreiskan till universitetet. Dessutom yrkar han på en skolkurs i vapenöfning. Djerft protesterar han mot en gammal känd sats, att latin mer än något skärper tankeförmågan. Ja, han säger rent ut att latinet är onyttigt, att det tager bort tiden för mycket vigtigare ämnen, att det i intet afseende vidgar vår horisont eller ökar våra historiska och moraliska kunskaper. Nog vet jag — sade han i juni 1863 — »att romarverlden har att visa stora romerska dygder, men den är också full af stora romerska brott; och om den alstrade hundratals hjeltar, egde den deremot millioner förtryckta slafvar. Icke fann jag det just så särdeles uppbyggligt att läsa om Cæsars krig och alla hans oupphörliga belägringar, och icke blef jag
* Tidningen Freja, N:o 41, årg. 1839.
Källa: Project Runeberg ·