Sida 301
14. Folktribunen och diktaren
Br. AK CH E OCH FOLE.KT.
301
af skrankorna i samhället. Skarpskytteidén ställer alla i ledet, kommer alla att glömma de sociala märkena, blir en agitation för jemlikhetens princip, mäter ej individerna med andra mått än duglighetens. »Skarpskyttarne» — säger han — »skola alltid hafva uppfyllt en stor mission derigenom, att de dödat mänga fördomar och blandat samhällsklasserna om hvarandra, eller med andra ord visat, att de äro lika vackra och lika ädla, då de sträfva för ett gemensamt mål — att försvara sitt gemensamma fädernesland.» *
En annan gång söker han att betona denna rörelses rent civilisatoriska inflytande på folket. »De hafva visat» — säger han — »dessa föreningar, hur lätt det går för sig att befalla utan tvång och hot, likasom att lyda utan slaf-vens förödmjukelse och tysta klagan. Ordningen på exercisfältet medföra de till sina verkstäder och hem.» Sjelf hade han, säger han, under resor i landsorten ofta varit i tillfälle att studera saken. Arbetare och bondson, hemmans-egare och dräng, alla hade fått hyfsning, sedan de blifvit skarpskyttar. »Så till den grad lifvar och förädlar det menniskan att tro sig vara något mera än en vanlig dags-verkare, som trälar för stundens behof, tro sig vara någonting behöfligt för det land, som är ens fädernesland, eller något som samhället icke gerna kan vara förutan. Denna tro har slagit rot i den tacksammaste jord. Jag har sett ansigten, som nyss förut förefallit mig mulna och slappa, blixtra till och stråla, när rätta betydelsen af denna sak uppfattats.» **
Till och med i de yttringar af förtjusning och sympati, hvilka manades fram af den italienska och polska rörelsen, inlade Aqgust Blanche en demokratisk färgton. Så till exempel skref han med anledning af insamlingen 1860 för Italien och Garibaldi, att de 7,500 francs, som kommit in, hufvudsakligen utgjordes af det fattiga folkets småstyfrar. Tack vare dessa penningar är ett stort mål vunnet — »bestämdt mera», säger han, »än hvad hela vår dyrbara diplomati på det hållet kunnat åstadkomma, ty utom medvetandet af att åtminstone några smärtor derigenom blifvit mildrade, några lidande hugsvalade, — ■— — så är Sveriges namn, som förr var nästan okändt i Italien, numera icke
* Andra kammarens prot. 26 april 1867.
** Borgarst. prot. 8 november 1865.
Källa: Project Runeberg ·