Sida 53
2. Tidens karakter och pressförhållanden
REGERINGENS NJtDEßLAG.
53
Deribland förekom nästan hela Stockholms börs — men i trots af allt detta »glömde» man petitionerna.
Samma år åtalades kaptenen Anders Lindeberg och dömdes att mista lifvet för sin skrift om teatern. Den allmänna opinionen uttalade sig för honom, Lindeberg blef martyr för vederbörandes skuggrädsla, och dessa visste slutligen icke, hur de skulle bete sig. Lindeberg nekade att mottaga deras nåd; då hittade de upp att gifva allmän amnesti på den tjugufjerde årsdagen af konungens landstigning. Lindeberg utsläpptes, vederbörande utskrattades, och hela denna sakblef ett nederlag för regeringen.
Erinrar man sig vidare Anders Lindebergs opus, Sverige 1809 och i8ß2, en bok som förklarade, att »genom en revolution och en liten tids anarki, som lätt botar sig sjelf, skola vi inom en mansålder kunna hoppas på republiken», en bok, hvilken utgick i tre hela upplagor och inbragte sin författare en kostelig juvelring, skänkt af en förening i Kristianstad af »sanne fosterlandsvänner» ; erinrar man sig slutligen oppositionen vid riksdagarne — 1833 och 1835 — då Aftonbladet uppmanar sina medborgare att kämpa, att ej »förtvifla om republiken», att afvisa alla mutor, har man en liten bild af denna tidsålders karakter.
Konungens fleste rådgifvare åtalas inför riksrätt. [ borgarståndet uppträda Jonas Wara och Thore Petit, och regeringen hudflänges af det djerfva oppositionspartiet. På riddarhuset knyter statsrådet grefve Mörner ilsket näfven åt tidningsreferenterna, som fått plats uppe på läktaren. Aftonbladet svarar: pressen är nu en makt; dylika opinions-
Änders Lindeberg.
Källa: Project Runeberg ·