Tillbaka Read Runeberg

Romaner 3. Vålnaden

Originalsida 383
Originalsida 383
Originalsida 382
Originalsida 383
382–383

Sida 383

6. Fönsterrutan

kapten e5t.

383

»Satans 1» infaller assessorn, skarpt fixerande kaptenen.

Kaptenen blifver under afhörandet af detta korta samtal allt oroligare, lemnar faraobordet och går ut i de yttre rummen. Levander reser sig äfven upp frän sin stol och bereder sig på att följa den utgående.

Kaptenen genomgår de lysande förmaken och kabinetten med raska steg och närmar sig salsdörren. Vid dörren står en hög mahognyskänk och på denna en stor silfverbål med punsch uti. Naturbarnet lyfter upp bålen, sätter den mot sina läppar och tager några väldiga munnar derutur, till vaktmästarnes stora förvåning, hvilken likväl snart förvandlas i det mest förekommande leende, ty kaptenen nickar rätt hjertligt åt dem, när han beder om sin tulubb och sina galoscher. Den ene vaktmästaren sätter på honom tulubben och den andre galoscherna, hvarefter de följa honom ut i tamburen, bugande och med blickar, som bönfalla om drickspengar. Naturbarnet förstår ej dessa blickar, utan vidrör dörrlåset för att gå.

»Vi trodde ... vi trodde ...» säger den ene.

»Hvad trodde ni, era tallrikslickare?» frågar kaptenen.

»Att vi skulle få litet drickspengar,» svarade den andre, något modigare.

Naturbarnet fattar dem hvardera vid näsan och vrider den ett hvarf omkring, hvarefter det skyndar utför trapporna. Portvakterskan, en äldre madam, nästan lika så tjock som porten är bred och med en kort trubbig näsa, niger då det artigaste, ty, van att studera deras ansigten som gå ut och in i detta hus, ser hon på kaptenen, att han vunnit, och utsträcker sin hand, beredd på att emottaga den vid sådana tillfällen vanliga dusören. Naturbarnet utsträcker äfven sin hand och gifver henne precis detsamma som vaktmästarne nyss fått, skyndande derefter ut på gatan, ledsagad af madamens temligen starka tacksägelser och välönskningar, hvilka likväl snart öfverljudas af tornlurarne, som förkunna att klockan är tio slagen.

Kaptenen har ännu ej lemnat Norra Smedjegatan, då assessor Levander träder ut ur huset och .följer honom på afstånd. Så bär det af för dem båda öfver Norrbro, genom slottet och uppför till Österlånggatan. Assessorn ser, hur kaptenen tager af åt höger på besagde gata, går in i hvalf-gränden, som heter Bennikebrinken, och derefter försvinner genom portgången till ett fyravåningshus, Levander tager

Källa: Project Runeberg ·