Sida 460
6. Fönsterrutan
460
BRÖLLOPSDAG JEN.
»Ja,» svarade denne; »allt är i sin behöriga ordning. . . det är som jag alltid sagt... du är snål i smått, men frikostig i stort... det gick lättare för dig att författa de här reverserna pà åttiotusen än de förra på tjugutusen.» .
»Nu är du väl sà god och ger mig hvad jag skall hafva?»
»Också i sin behöriga ordning,» sade Levander, läggande fram på bordet ett ark skrifvet papper; »der har du nu alla namnen, moderns, plåtslagarens, studentens och aktörens jemte vittnesunderskrifterna, så att numera icke en gång hin håle sjelf skulle kunna protestera emot dokumentets lagenlighet... Från studenten slapp du för godt köp; han nöjde sig med trehundra, och derpå har du här hans revers... en hederlig ung mani»
»Sà mycket bättre... Hvar har du de återstående sjuhundra?»
»Dem glömde jag hemma.»
»Såå ... Nå, gjorde aktören många svårigheter?»
»Vårt förträffliga ombud träffade honom efter ett spektakel i den konstälskande staden Nyköping och behöfde blott säga honom, att Hjortsberg och Åbergsson voro skolpojkar emot honom för att få honom till hvad han ville ... Ombudet, som har ett menniskoälskande hjerta, betalte derefter för honom en källarräkning på femtio riksdaler.»
»Och de återstående niohundrafemtio?»
»Dem har jag också glömt hemma... jag går ogerna med så mycket pengar pà fickan.»
»Små summor tynga mer än stora... de åttiotusen, du nu stoppar på dig, genera dig inte.»
»Ju större summa, dess lättare att bära, notabene när man bär den hem till sig.»
»Kan väl begripa det... Nå, jag är inte så nogräknad af mig heller... du kan behålla alltsammans tills vidare.»
»Det är billigt... det behöfs nog för bestridande af en mängd utgifter i och för vår stora affär.»
»Vårt ombud gjorde emellertid sin sak bra och förtjenar en hederlig dusör... hvad är det han heter nu igen?»
»Almberg... han har varit länsman, men passar till kammarjunkare... du kunde just förorda honom till din efterträdare vid hofvet.»
»Han förtjenar ditt förord.»
Källa: Project Runeberg ·
