Sida 487
6. Fönsterrutan
bböllopbdaokn.
487.
När, några timmar derefter, kyrkoherden med sin fru och gamla syster begåfvo sig ifrån bröllopsgården, sade han till dem:
»Det var ett sorgligt bröllop... jag fruktar, att en stor familjeintrig ligger till grund för detta äktenskap ... aldrig har någon vigselförrättning förefallit mig så underlig som denna... ända från det ögonblick bruden visade sig vid sidan af brudgummen kände jag en tryckning öfver bröstet, som fortfor under hela ceremonien ... bruden syntes mig som ett lik, så jag nästan var färdig att tillgripa ritualen för jordfästning...»
»ObegripligtI» svarade frun; »hon gjorde ju det briljantaste parti man kan tänka sig... börd, rikedom, den vackraste karl... en man vid hofvet... en ...»
»Men hvarför dånade bruden efter aktens slut?» frågade systern; »hvad betydde det dei®ropet på Gustaf?... Svägerskan hörde väl det?... Annars var hon rätt gentilt klädd ... hvit florsklädning på kjortel af hvit taft tager sig alltid bra ut.. . men kornetterna tyckte jag voro för korta.»
»Den arma qvinnanl» mumlade kyrkoherden; »jag vill hellre tappa en kodilj på omköp än viga ett sådant par.»
»God natt, Johan I... Jag vill sofva ... gå upp till vår mor och se åt hur det är med henne I» bad Sebastian sin ^broder, sedan han gått till sängs i sin kammare.
»Men om du vill något, så är det ju bäst att jag är hos dig,» sade Johan; »du har feber, för ditt hufvud bränner så.»
»En besynnerlig åkomma,» yttrade Sebastian; »mitt hufvud är ständigt så tungt och mina ögon vilja jemt falla tillhopa, antingen jag ligger eller står... Nu är sömnen mig välkommen!... Hvilken olycksdag ha vi ej upplefvat!... Stackars Sofi I Hvilket öde ha vi ej beredt henne!.. . Det är vi som äro skulden till hennes olycka... moderns fåfänga och brödernas blindhet, se der orsakerna till allt... Johan, i morgon bittida resa vi till Stockholm ... jag vill hellre dö på landsvägen än dröja en dag till i detta fördömda hus!»
»Men syster!... Men mamma!» klagade Johan.
Källa: Project Runeberg ·
